diskriminering av funktionshindrade

Skriftlig fråga 2002/03:359 av Brodén, Anne Marie (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2002-12-20
Inlämnad
2002-12-20
Besvarad
2003-01-03
Besvarad
2003-01-08
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-01-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 december

Fråga 2002/03:359

av Anne Marie Brodén (m) till statsrådet Berit Andnor om diskriminering av funktionshindrade

Målet med integrationspolitiken är sedan länge att personer med funktionshinder ska leva integrerat i samhället, med samma levnadsvillkor som andra medborgare. Riksförsäkringsverkets Socialförsäkringsbok 2002 visar att funktionshindrade i Sverige fortfarande diskrimineras.

Boken visar bland annat att utbildningsnivån för funktionshindrade personer är lägre liksom att de har sämre förankring på den öppna arbetsmarknaden.

I USA har man sedan drygt 20 år tillbaka en lagstiftning som syftar till att integrera människor med olika former av funktionshinder i samhället. För tio år sedan antog kongressen The Americans with Disabilities Act. Denna lag förbjuder diskriminering av funktionshindrade och slår bland annat fast att alla lokaler, offentliga och kommersiella verksamheter, utbildningsinrättningar etcetera ska vara tillgängliga för alla. Diskrimineringsförbudet omfattar också arbetsmarknaden, transport och reseområdet, men också så vitt skilda områden som tekniska produkter, personligt stöd, rehabilitering, sjukvård och särskilt boende, tjänster som i vårt land i allmänhet uppfattas som en del av det offentliga, ransonerade vård- och serviceutbudet. En särskild myndighet inom justitiedepartementet har till uppgift att bevaka den enskildes intressen och garantera att lagens krav uppfylls i varje enskilt fall som anmäls till myndigheten. Jag anser att svensk lagstiftning bör utvecklas på liknande sätt.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att införa en svensk lagstiftning så att personer med funktionshinder ska kunna leva integrerat och med samma levnadsvillkor som oss andra i samhället?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:359 besvarad av Berit Andnor

den 8 januari

Svar på fråga 2002/03:359 om diskriminering av funktionshindrade

Statsrådet Berit Andnor

Ann Marie Brodén har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att införa en svensk lagstiftning så att personer med funktionshinder ska kunna leva integrerat och med samma levnadsvillkor som oss andra i samhället.

Den svenska handikappolitiken är en del av den generella välfärdspolitiken. Olika reformer med generella och individuella insatser har genomförts under årens lopp för att stärka den enskildes självbestämmande, inflytande och integritet och underlätta delaktighet och jämlikhet. Genom den generella välfärden minskas det utanförskap som ett selektivt system medför @ i synnerhet om det är kopplat till arbete och inkomst. Erfarenheterna från andra länder stöder den uppfattningen.

Utbyggnaden och de ökade satsningarna på den offentliga sektorn har och har haft stor betydelse för människor med funktionshinder. Solidariskt finansierat stöd och service har lett till ökade förutsättningar att utforma det egna livet.

Trots dessa satsningar så finns det fortfarande allvarliga hinder kvar på vägen mot ett samhälle för alla. I detta sammanhang håller jag med Ann Marie Brodén om att den amerikanska ADA-lagstiftningen är en intressant inspirationskälla.

Regeringen beslutade den 31 januari 2002 att tillsätta en parlamentarisk utredning (dir. 2002:11) med uppdrag att bland annat överväga en gemensam lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder och samhällsområden. I uppdraget ingår också att överväga om skydd mot missgynnande av personer med funktionshinder på grund av bristande tillgänglighet bör införas på andra samhällsområden än i arbetslivet och högskolan. I dessa sammanhang, som framgår av utredningsdirektiven, bör kommittén studera lagstiftningen mot diskriminering av funktionshindrade i andra länder, till exempel USA och Storbritannien. Kommittén ska redovisa uppdraget senast den 1 december 2004.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.