Diskriminering av flyktingbarn
Skriftlig fråga 2014/15:470 av Ulla Andersson (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-04-27
- Överlämnad
- 2015-04-27
- Anmäld
- 2015-04-28
- Sista svarsdatum
- 2015-05-06
- Svarsdatum
- 2015-05-07
- Besvarad
- 2015-05-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Det har framkommit att Handelsbanken i Alvesta nekar ensamkommande flyktingbarn med uppehållstillstånd att öppna konto i banken. Motiveringen från bankdirektören uppges vara att man inte fick betalt för det arbete man lade ned på ensamkommande flyktingbarn och att barnen alltså inte är lönsamma. Överförmyndarnämnden i Alvesta har också varit i kontakt med Handelsbanken och kan bekräfta den bild som beskrivs i medierna. Om detta stämmer framstår det som ett tydligt fall av diskriminering.
Banker är visserligen företag som självklart vill och ska få göra vinst. I detta ligger givetvis en rättighet för banker att ingå vilka avtal de vill. Men det går ändå inte att bortse ifrån att banker fyller en viktig samhällsfunktion genom de tjänster de tillhandahåller, däribland bankkonton. Det är därför inte rimligt att människor nekas att öppna bankkonton med motiveringen att de anses vara olönsamma. Med anledning av det ovan framkomna är min fråga till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke:
Avser ministern att vidta någon åtgärd för att förhindra att liknande fall av diskriminering sker igen?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:470 besvarad av Alice Bah Kuhnke (MP), kultur- och demokratiminister
Dnr Fi2015/2515 Fi2015/2590 | ||
Finansdepartementet |
Finansmarknads- och konsumentministern |
Till riksdagen
Svar på frågorna 2014/15:465 och 470 av Ulla Andersson (V) om rätt att få öppna bankkonto och diskriminering av flyktingbarn
Ulla Anderson har frågat om regeringen avser att vidta någon åtgärd för att förhindra att människor diskrimineras och nekas öppna bankkonton för att de anses olönsamma.
Att arbeta för att säkerställa att alla människor har goda förutsättningar att ta till vara sina rättigheter är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen uttalar sig inte i enskilda ärenden men frågan som sådan är däremot givetvis mycket angelägen, med tanke på vilka begränsningar det innebär i dagens samhälle att inte ha tillgång till ett vanligt bankkonto.
Vad gäller rätten att få öppna konto så har banker, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag som erbjuder konton som omfattas av insättningsgarantin en lagstadgad skyldighet att ta emot insättningar från var och en. Det betyder att alla ska ha möjlighet att öppna ett konto hos dessa institut. Denna skyldighet finns dock inte om det finns särskilda skäl att neka någon att öppna konto. Särskilda skäl kan till exempel föreligga om institutet begår ett brott genom att ta emot pengarna, exempelvis om det finns misstanke om penningtvätt. Instituten är också skyldiga att kontrollera en insättares identitet. Finansinspektionen har tillsyn över de finansiella instituten och granskar bl.a. hur dessa uppträder mot sina kunder. En konsument som nekats öppna konto bör däremot i första hand vända sig till institutets klagomålsansvarige.
Vidare antogs den 23 juli 2014 ett nytt EU-direktiv om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner (det s.k. betalkontodirektivet). Enligt direktivet ska alla som är lagligen bosatta inom EU ha rätt att öppna ett vanligt betalkonto med grundläggande funktioner såsom insättningar, uttag och betalningar. Det måste också finnas tillgång till effektiv tvistlösning av tvister som kan uppstå till följd av de rättigheter och skyldigheter som införs genom betalkontodirektivet. Direktivet ska vara genomfört i nationell lagstiftning senast den 18 september 2016. Regeringen har utsett en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag på de lagändringar som krävs. Utredaren ska redovisa sina förslag senast den 4 januari 2016.
När det gäller frågor om diskriminering kan generellt nämnas att skyddet mot diskriminering regleras i diskrimineringslagen. Lagens ändamål är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lagens skydd mot diskriminering omfattar de flesta samhällsområden såsom arbetsliv, utbildningsområdet samt varor, tjänster och bostäder. Den som upplever sig diskriminerad eller upplever att någon annan har blivit diskriminerad kan anmäla detta till Diskrimineringsombudsmannen, som efter en utredning kan föra talan för en enskild om diskriminering i en domstol.
Stockholm den 7 maj 2015
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.