diskriminerande lagstiftning i Turkiet
Skriftlig fråga 1999/2000:288 av Artin, Murad (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-11-26
- Anmäld
- 1999-11-30
- Besvarad
- 1999-12-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:288
av Murad Artin (v) till utrikesminister Anna Lindh om diskriminerande lagstiftning i TurkietTurkiet eftersträvar i dag status som kandidatland i EU. Brotten mot mänskliga rättigheter i allmänhet och förtrycket i synnerhet är välkänt när det gäller Turkiet.
Mindre känt är den diskriminerande lagstiftning mot minoritetsspråk och minoritetskulturer som återfinns i den turkiska författningen, främst § 26 i den turkiska konstitutionen, vilken lyder: "Då yttrandefrihet och frihet att sprida åsikter brukas, får inget i lag förbjudet språk användas. Skriftliga eller tryckta handlingar, grammofonskivor, ljudband eller videokassetter jämte andra redskap och apparater för uttryck skall, i laga ordning genom domarbeslut eller då sådant dröjer under omständigheter som är att betrakta som betänkliga, genom order från bemyndigad instans konfiskeras."
När det kommer till kritan innebär detta att t.ex. kurdiska endast får talas inom hemmets fyra väggar. En sådan diskriminering av minoriteters språk och kultur måste betraktas som en så grov inskränkning av demokratin att den är helt oförenlig med ett demokratiskt styrelseskick. Det innebär att 15 miljoner kurder i Turkiet och en rad andra minoriteter berövas sina demokratiska rättigheter.
Vad avser utrikesministern att göra i denna fråga i Sveriges kontakter med Turkiet?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:288 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
den 3 december
Svar på fråga 1999/2000:288 om diskriminerande lagstiftning i Turkiet
Utrikesminister Anna Lindh
Murad Artin har frågat mig vad jag avser göra i frågan om diskriminerande lagstiftning mot minoritetsspråk i Turkiet i regeringens kontakter med den turkiska regeringen.
Den turkiska massmedielagen av 1983, som förbjöd all användning av kurdiska, avskaffades 1991. Emellertid tillåter konstitutionen som Murad Artin nämner i sin fråga att beslag görs av tryckt material. Vidare kvarstår restriktioner för TV och i viss mån radio samt undervisning.
Dessa inskränkningar i yttrandefriheten är inte acceptabla. Det är emellertid värt att understryka att utvecklingen på senare tid, som en följd av den internationella uppmärksamhet som ägnats situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkiet och den fredliga utvecklingen i sydöstra Turkiet, i praktiken gått i positiv riktning. Kurdiska språket används öppet på flera håll, tidningar och tidskrifter publiceras, radio- och TV-sändningar på kurdiska förekommer också. Detta välkomnar vi från svensk sida. Självfallet måste dock den turkiska regeringen även genomföra nödvändiga lagändringar och därigenom verka för en varaktig förbättring av respekten för de mänskliga rättigheterna.
Mitt samtal med den turkiske utrikesministern Ismail Cem den 25 november upptog till stor del frågan om kulturella rättigheter för kurderna. Den svenska regeringen kommer även i fortsättningen att ta upp dessa och andra frågor som rör mänskliga rättigheter och demokrati vid kontakter med den turkiska regeringen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.