Diskonteringsräntan för höghastighetsjärnvägen

Skriftlig fråga 2016/17:964 av Per Klarberg (SD)

till Statsrådet Anna Johansson (S)

Att en eventuell höghastighetsjärnväg skulle skapa stora nyttor är odiskutabelt. Stötestenen är emellertid om investeringen är den mest effektiva och behövliga. För varje investerad krona finns det alltid alternativa projekt att investera i, och det åligger staten att se till att skattebetalarnas pengar spenderas så de skapar maximal nytta och inte förslösas. För detta krävs ett rättvisande beräkningsunderlag och en förutsättningslös syn.

Enligt Trafikverkets beräkningar är nyttan av järnvägen stor – men kostnaderna desto större (en nettonuvärdeskvot på 0,6). Trots att Trafikverket har använt en internationellt sett låg diskonteringsränta (3,5 procent) är alltså projektet inte samhällsekonomiskt lönsamt.

Men för ett projekt av denna storlek och kostnad finns överhängande risker att bygget drar ut på tiden, att oförutsedda kostnader uppkommer och att nyttorna dessutom underskattats. Därför är det anmärkningsvärt att Trafikverket inte valt en högre diskonteringsränta för att väga in osäkerheterna och ge ett rättvisare beslutsunderlag.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Johansson:

Är det statsrådets ställningstagande att den använda diskonteringsräntan på 3,5 procent är rimlig för ett så pass stort och riskabelt projekt som den diskuterade höghastighetsjärnvägen?