Direktstöd till Iraks folkmordsutsatta religiösa minoriteter
Skriftlig fråga 2017/18:1263 av Robert Hannah (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-05-04
- Överlämnad
- 2018-05-07
- Anmäld
- 2018-05-14
- Svarsdatum
- 2018-05-16
- Besvarad
- 2018-05-16
- Sista svarsdatum
- 2018-05-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Etnisk rensning av, förföljelser mot och folkmord på Mellanöstern religiösa minoriteter är några av vår tids största brott mot mänskligheten.
Redan 1915 drabbades Mellanösterns kristna befolkningar av folkmordet seyfo/armeniska folkmordet. Men vi lärde oss aldrig av historien. I stället fick de religiösa minoriteterna utstå fortsatt etnisk rensning och förföljelse som slutade i att Islamiska staten begick ett nytt folkmord mot Iraks kristna assyriska befolkning i norra Irak 2014, och även den religiösa minoriteten yazidier fick genomlida ett folkmord denna gång.
Vi riskerar nu igen att inte lära oss av historien eftersom den svenska regeringen inte vill erkänna folkmordet som Isis har begått. Frågan är då om regeringen är villig att göra något över huvud taget för att stötta regionens religiösa minoriteter så att de inte lämnar sina ursprungsområden.
När jag besökte Nineveslätten 2015 blev det uppenbart att västerländskt bistånd, inkluderat det svenska biståndet, inte når fram till assyrier, yazidier och andra utrotningshotade minoritetsbefolkningar så att de har en chans att överleva i sina hemområden. Väldigt få har valt att återvända. De flesta har blivit kvar som internflyktingar i Irak eller valt att lämna landet.
Ett steg i rätt riktning vore för Sverige och EU att göra som USA nu gör för att säkra befolkningarnas framtid – ge riktade direktstöd till de religiösa minoriteterna. USA riktar i dag 55 miljoner dollar till Iraks folkmordsutsatta religiösa minoriteter.
Med bakgrund av ovanstående vill jag rikta en fråga till statsrådet Isabella Lövin:
Avser regeringen att rikta direktstöd till Iraks folkmordsutsatta minoriteter så att de har en ärlig chans att överleva i Irak?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1263 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Utrikesdepartementet
Statsrådet
Lövin
Till
riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1259 Svenskt direktstöd till Iraks religiösa minoriteter samt fråga 2017/18:1263 Direktstöd till Iraks folkmordsutsatta religiösa minoriteter av Robert Hannah (L)
Robert Hannah har frågat mig om jag anser att svenskt bistånd har önskad effekt för de folkmordsdrabbade folkgrupperna assyrier och yazidier och om jag kan tänka mig direktstöd riktat till dessa två folkgrupper. Han har även frågat mig om regeringen avser att rikta direktstöd till Iraks folkmordsutsatta minoriteter så att de har en ärlig chans att överleva i Irak. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Daesh skoningslösa våld har drabbat stora delar av Irak och är en mänsklig katastrof, inte minst för landets många etniska och religiösa minoriteter. Kristna och andra minoriteter är särskilt utsatta. Sverige strävar efter att det svenska biståndet ska nå de som drabbats och fortsätter att drabbas av Daeshs övergrepp och konflikten i Irak. Jag delar Robert Hannahs ståndpunkt att hjälpen måste nå fram till alla i behov av stöd för att biståndet ska få önskad effekt, inklusive till assyrier och yazidier. Sidas samarbetsorganisationer bekräftar att Iraks minoriteter tar del av Sveriges långsiktiga utvecklingsbistånd och vårt humanitära stöd.
Sveriges engagemang för Irak är stort. Under 2017 gav Sverige 180 miljoner kronor i humanitärt stöd till Irak och ungefär 115 miljoner kronor är avsatt för 2018. Det humanitära stödet utgår ifrån behov och de humanitära principerna. Stödet går främst till hantering av internflyktingars situation, varibland etniska och religiösa minoriteter utgör en särskilt utsatt grupp. Särskilda skyddsinsatser ges även för personer i utsatta situationer, däribland kvinnor och barn.
Genom vår Irakstrategi som sträcker sig från 2017 till 2021 bistår vi med en miljard kronor för Iraks långsiktiga utveckling. Målet är att Irak ska bli ett mer fredligt samhälle där mänskliga rättigheter och jämställdhet respekteras.
Efter att Daesh besegrats militärt är de återtagna delarna av landet i stort behov av stabilisering och återuppbyggnad. Detta är en förutsättning för att de över två miljoner irakiska internflyktingarna ska kunna återvända till sina hem och leva i trygghet. Etniska och religiösa minoriteter är särskilt utsatta grupper bland internflyktingar, och återvändandet till befriade områden är av stor vikt för att bevara Iraks etniska och religiösa mångfald. FN leder arbetet tillsammans med Iraks regering. Sverige har stött de UNDP-ledda stabiliseringsinsatserna från början och bidrar med ungefär 100 miljoner kronor under 2018.
Försåtsmineringen i krigsdrabbade delar av Irak är omfattande, särskilt i områden med hög andel etniska och religiösa minoriteter. Sverige bidrar därför med ytterligare 60 miljoner kronor till minröjning i Irak, för att säkerställa trygga och frivilliga återvändanden. Genom Folke Bernadotteakademin bistår Sverige även med 30 miljoner kronor för att genom tematiskt bistånd bidra till förbättrade förutsättningar för ett inkluderande freds- och statsbyggande för hela Irak.
Sverige verkar också aktivt för ett ökat internationellt engagemang i Irak, både inom EU och genom vårt medlemskap i FN:s säkerhetsråd. Sverige fortsätter att driva på i EU och FN för tydliga åtgärder, och ställningstaganden mot övergreppen i Irak. Sverige uppmärksammar särskilt minoritetsgrupper, samt andra grupper och personer som befinner sig i utsatta situationer. Sverige ger starkt stöd till FN:s politiska insats i Irak UNAMI, vars verksamhet inrymmer en fredsbyggande ansats. En stor del av insatsens verksamhet är inriktad på nationell försoning, alltså att skapa förtroende mellan religiösa och etniska grupper. UNAMI:s mandat kommer att ses över under 2018, men Sverige kommer fortsätta verka för ett tydligt politiskt mandat för missionen där nationell försoning och åtnjutandet av mänskliga rättigheter i Irak står i förgrunden.
Stockholm den 16 maj 2018
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.