Direktivet om otillbörliga affärsmetoder i jordbruks- och livsmedelskedjan

Skriftlig fråga 2019/20:1104 av Camilla Brodin (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-03-12
Överlämnad
2020-03-17
Anmäld
2020-03-18
Svarsdatum
2020-03-25
Besvarad
2020-03-25
Sista svarsdatum
2020-03-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Under hösten har näringsministern genomfört en så kallad förenklingsresa bland små företag runt om i Sverige. Syftet har varit att lyfta regeringens arbete med att skapa enklare förutsättningar för mindre företag att verka och växa och ska enligt regeringen själv leda till konkreta regelförenklingsförslag.

Den 1 oktober 2019 presenterades en departementspromemoria (Ds 2019:19) på Näringsdepartementet som handlar om genomförandet av EU:s direktiv om otillbörliga affärsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan (direktiv 2019/633).

Förslaget är kort sagt en kraftig överimplementering av direktivet i den svenska lagstiftningen. I stället för att som i direktivet sikta in sig på att skydda de minsta leverantörerna skyddas alla leverantörer.  Även multinationella storföretag med globala varumärken. De stora företagen föreslås skyddas även mot de allra minsta butiker. Små egna företag ofta på den svenska landsbygden. Helt emot vad direktivet föreslår.

Den långtgående överimplementering som föreslås strider mot riksdagens tillkännagivande enligt näringsutskottets betänkande 2018/19:NU7 om att direktiv ska genomföras på miniminivå. Överimplementeringen strider mot den av riksdagen antagna livsmedelsstrategin som anger att nya regler inte ska tillåtas försämra konkurrenskraften för företag i den svenska livsmedelskedjan.

Det finns starka skäl att anta att om utredningens förslag till implementering blir verklighet kommer inköp inom livsmedelskedjan att centraliseras. Mindre livsmedelsproducenter kommer att möta färre köpare, och efterfrågan riskerar därmed att falla för dessa producentföretag.

Många av de företag som skulle drabbas av överimplementeringen av direktivet är små företag på landsbygden. Butiker, lantbrukare och små företag inom livsmedelsindustrin. Det är ett nytt regelkrångel som föreslås för dem och förändrade styrkeförhållanden som ändrar deras förutsättningar att fungera.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

 

Avser regeringen att lägga en proposition på riksdagens bord i enlighet med direktivets förslag eller i enlighet med förslaget i Ds 2019:19?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1104 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)



N2020/

00664/JL

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1104 av Camilla Brodin (KD) Direktivet om otillbörliga affärsmetoder i jordbruks- och livsmedelskedjan

Camilla Brodin har frågat mig om regeringen avser att lägga en proposition på riksdagens bord i enlighet med förslaget i EU:s direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan eller i enlighet med förslaget i Ds 2019:19?

Den 17 april 2019 antogs EU:s direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan (UTP-direktivet) som syftar till att stärka de svagaste aktörerna i livsmedelskedjan. Anledningen är att leverantörskedjan är sårbar för otillbörliga handelsmetoder på grund av en stark obalans mellan små och stora parter.

Sveriges företagare är en grundpelare för jobb, tillväxt och välfärd och en ökad konkurrenskraft i den svenska livsmedelskedjan är en förutsättning för att nå målen i den nationella livsmedelsstrategin. UTP-direktivet syftar till att skapa möjligheter för att stärka svensk primärproduktion och förädlingsindustri samt våra företagare som verkar i jordbruks- och livsmedelskedjan.

Regeringen är positiv till åtgärder som stärker konkurrenskraften hos små och medelstora företag inom livsmedelskedjan och till åtgärder som kan bidra till att nå målen i den svenska livsmedelsstrategin. UTP-direktivet är avsett att minska riskerna och förbättra likviditeten för i första hand lantbrukare men även för mindre livsmedelsproducenter. En viktig del i livsmedelsstrategin är att utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar.

UTP-direktivet antogs av Europaparlamentet och rådet den 17 april 2019. I en departementspromemoria från oktober 2019 lämnades förslag till hur kraven i UTP-direktivet kan genomföras i svensk rätt samt föreslogs en ny lag som innehåller de bestämmelser som bedöms nödvändiga och lämpliga för att genomföra direktivet. Departementspromemorian har därefter remitterats. UTP-direktivet ska vara genomfört i svensk lagstiftning senast den 1 maj 2021 och bestämmelserna ska börja tillämpas senast den 1 november 2021. Ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Stockholm den 24 mars 2020

Jennie Nilsson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.