diktatorers brott mot mänskligheten

Skriftlig fråga 1999/2000:645 av Eneroth, Tomas (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2000-03-01
Anmäld: 2000-03-07
Besvarad: 2000-03-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 mars

Fråga 1999/2000:645
av Tomas Eneroth (s) till utrikesminister Anna Lindh om diktatorers brott mot mänskligheten

När den förre chilenske diktatorn Augusto Pinochet fängslades av brittiska myndigheter gavs en tydlig signal ut i världen @ Europa accepterar inte att de som begått brott mot mänskligheten går fria utan att ställas till svars i domstol. Från anhöriga till alla de som fängslats och torterats av militärdiktaturen i Chile kom tusentals polisanmälningar runtom i Europa. Alla vittnade om det systematiska förtryck som genomfördes under Pinochets ledning och krävde en rättslig prövning av diktatorns agerande. Från svenska regeringens sida uttrycktes också tillfredsställelse med det brittiska agerandet.

Sedan dess har frågan prövats i olika brittiska instanser och vi har via medierna kunnat följa frågan i både hopp och förtvivlan. De första svenska kommentarerna var som sagt glädjande, men sedan dess har lite eller inget hörts från Utrikesdepartementet. Eftersom mycket tyder på att frågan kan få sitt avgörande inom kort är det därför angeläget att den svenska regeringen återigen markerar vikten av att forna diktatorer kan ställas inför rätta. Min fråga till utrikesminister Anna Lindh blir därför:

Vilka initiativ avser regeringen att vidta för att öka förutsättningarna att Augusto Pinochets och andra diktatorers brott kan prövas rättsligt i Europa?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:645 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 10 mars

Svar på fråga 1999/2000:645 om diktatorers brott mot mänskligheten

Utrikesminister Anna Lindh

Tomas Eneroth har frågat mig vilka initiativ regeringen avser att vidta för att öka förutsättningarna för att Augusto Pinochets och andra diktatorers brott kan prövas rättsligt i Europa.

Det är naturligtvis en besvikelse att Pinochet inte kunde ställas inför rätta i Europa. Samtidigt måste man komma ihåg att han inte släpps fri på grund av att han anses oskyldig eller på grund av att han som statschef skulle ha rätt till immunitet. Beslutet att låta honom återvända till Chile var grundat på den rättsprincip som innebär att en person måste vara tillräknelig för att kunna ställas inför rätta. Det är en av de flesta länder omfattad rättsprincip. Trots att Pinochet i egenskap av senator åtnjuter livslång immunitet i Chile vet vi att det finns krafter i Chile som arbetar för att han ska ställas inför rätta där.

Exemplet visar att det viktiga är, att en statschef eller annan ledare som begått allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och/eller humanitär rätt faktiskt ställs inför rätta. En diktator som begått sådana brott ska inte komma undan sitt ansvar. Det viktigaste är därför inte att han ställs inför rätta just i Europa, utan att han faktiskt ställs inför rätta någonstans. Kampen mot straffrihet (impunity) är en kamp som måste föras över hela världen och den får inte begränsas till Europa.

Det kan också nämnas att Europa kommer att få en central roll i samband med inrättandet av den internationella brottmålsdomstolen, vars stadga undertecknades av Sverige år 1998. Den internationella brottsmålsdomstolen kommer att bli en permanent institution med säte i Haag. Den kommer att kunna behandla brotten folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Stadgan för domstolen innehåller en mängd regler om bl.a. staters samarbete med domstolen och regler om icke-preskription för den typ av brott som kommer under domstolens jursidiktion.