Digitaliseringsgraden
Skriftlig fråga 2021/22:499 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-08
- Överlämnad
- 2021-12-08
- Anmäld
- 2021-12-09
- Svarsdatum
- 2021-12-15
- Besvarad
- 2021-12-15
- Sista svarsdatum
- 2021-12-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
I maj 2019 genomförde organisationen OECD en analys av svensk digitaliseringsmognad. Kritiken var inte nådig men kan sammanfattas i OECD:s uppmaning: “Ni måste ta digitaliseringen på allvar.”
Då OECD i stället mäter digital mognad av offentlig sektor, genom sitt så kallade Digital Government Index (DGI), rankas Sverige bland de sämsta. Detta är illavarslande resultat där varken tillkomsten av digitaliseringsråd eller den nya myndigheten Digg, som har till uppgift att ”stödja digitaliseringen i syfte att göra den offentliga förvaltningen mer effektiv och ändamålsenlig”, som det står på deras hemsida, tycks ha haft någon bestående positiv effekt. Som lök på laxen läser jag att en studie som it-konsultbolaget Experis presenterade visar att svenska företag digitaliserar och automatiserar sin verksamhet långsammare än jämförbara länder. Resultaten i studierna går sannerligen på tvärs med den svenska självbilden. Därför är det hög tid att agera.
Med hänvisning till ovan vill jag fråga statsrådet Khashayar Farmanbar
Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att förbättra svensk digitaliseringsgrad, och när förväntar sig statsrådet att vi ska ha förbättrat vår rankning i OECD:s studier?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:499 besvarad av Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Svar på fråga 2021/22:499 av Betty Malmberg (M) Digitaliseringsgraden
Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att förbättra svensk digitaliseringsgrad, och när jag förväntar mig att vi ska ha förbättrat vår rankning i OECD:s studier?
Jag vill inledningsvis påpeka att Myndigheten för digital förvaltning (Digg) i en kommentar till OECD:s mätning från 2019 anser att den placering som Sverige har i Digital Government Index är missvisande och att det finns brister i den metodik som används i undersökningen, vilket leder till att länder med decentraliserade förvaltningar får ett dåligt resultat. I undersökningen har man utgått från att digitaliseringen styrs antingen centraliserat eller federativt. Detta skiljer sig från den mer decentraliserade förvaltning som vi har i Sverige. Det bör även poängteras att datamaterialet i OECD:s Digital Government Index mätning 2019 är från 2018 och att regeringen sedan dess har vidtagit flera åtgärder för att påskynda utvecklingen av den svenska digitala förvaltningen. Regeringen delar myndighetens analys och anser att resultatet i OECD:s mätning behöver ställas i relation till andra undersökningar på området.
I EU-kommissionens mätning Digital Economy and Society Index (DESI) som presenterades 12 november 2021 hamnar Sverige på tredje plats. Sverige har vidare gått från plats 10 på delområdet Digitala offentliga tjänster i föregående års rapport till plats 5 i årets mätning. En stor anledning till vår förbättrade placering är att Sverige har gjort framsteg vad gäller öppna data, bl.a. genom Digg:s arbete med regeringens uppdrag att öka den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna data samt bedriva öppen och datadriven innovation. Sverige ligger nu en bra bit över EU-genomsnittet (84 procent jämfört med genomsnittet på 78 procent). Därefter har regeringen dessutom fattat beslut om en nationell datastrategi som bl.a. främjar datadelning och AI inom områden som hälsa, kompetensförsörjning, hållbart jord- och skogsbruk, smart elektrifierad mobilitet och smart statistik. Syftet med strategin är att stärka välfärden, konkurrenskraften och ett hållbart samhälle. Sex insatsområden lägger grunden för ett långsiktigt arbete där både offentliga och privata aktörer stegvis ska bli allt bättre på att dela data på ett öppet, säkert och kontrollerat sätt.
Huvuddelen av de regelverk och andra policyåtgärder som styr utvecklingen på det digitala området fastställs på EU-nivå. Regeringen bedriver därför en aktiv EU-politik kring dessa frågor för att bl.a. säkerställa en välfungerande inre marknad som är öppen mot omvärlden och en digital omställning som är inkluderande. Allt detta har naturligtvis bäring på digitaliseringsgraden i Sverige.
Vad gäller integrering av digital teknik i privat sektor har Sveriges placering förbättrats från plats 6 till årets plats 3 i DESI:s motsvarande index. Enligt EU:s innovationsindex för 2020 är Sverige bäst i EU på innovation. Sverige tar andra platsen i Global Innovation Index som årligen sammanställs av FN-organet WIPO (World Intellectual Property Organization).
Jag vill försäkra Betty Malmberg om att regeringen tar digitaliseringen på allvar och arbetar aktivt för att nå visionen om ett hållbart digitaliserat Sverige.
Stockholm den 15 december 2021
Khashayar Farmanbar
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

