Digitala mediers påverkan på barn och unga
Skriftlig fråga 2019/20:852 av Clara Aranda (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-01-30
- Överlämnad
- 2020-01-30
- Anmäld
- 2020-01-31
- Svarsdatum
- 2020-02-12
- Besvarad
- 2020-02-12
- Sista svarsdatum
- 2020-02-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
I dag är sociala medier en central del av barns och ungas liv. Det finns ganska begränsade kunskaper om vilka effekter dessa har på den psykiska hälsan och därmed ett stort behov av forskning som kan klargöra orsaker och verkningseffekter.
Om man ser till den befintliga forskningen, ur ett samlat perspektiv, visar forskningsläget hittills att digitala mediers påverkan är individuell. Det vill säga att vem man är, hur man använder digitala medier och livssituationen i övrigt har stor betydelse. Hos barn och unga användare, med exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, låg självkänsla eller nedstämdhet är behovet av ett begränsat, tillika sunt, användande mer aktuellt.
För att kunna identifiera verkningsfulla åtgärder krävs en ökad kunskap om orsak och verkan. Psykisk ohälsa är vår tids största folkhälsoutmaning, och det finns därför akuta behov av kunskapsbaserade insatser och ett genomgripande preventivt arbete som verkar på alla samhällsnivåer. Forskningen är grundläggande för det fortsatta arbetet med psykisk hälsa och ohälsa, vilket också kräver resurser.
Barns och ungas psykiska hälsa är en framtidsfråga, då det handlar om en generation med allt fler yngre som upplever psykiska besvär.
Därför vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Hur avser regeringen att gå till väga för att kunskap om digitala medier, och hur de påverkar barns och ungas psykiska hälsa, ska stärkas?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:852 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
S2019/00461/FS
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:852 av Clara Aranda (SD)
Digitala mediers påverkan på barn och unga
Clara Aranda har frågat mig hur regeringen avser att gå till väga för att kunskap om digitala medier, och hur de påverkar barns och ungas psykiska hälsa, ska stärkas.
Psykisk ohälsa och suicidprevention är högt prioriterade frågor för mig och för regeringen. Barn och unga är en särskilt viktig målgrupp i detta arbete. Under 2020 avsätter regeringen cirka 2,2 miljarder kronor inom området psykisk hälsa. Av dessa fördelas cirka 1,7 miljarder kronor genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). I överenskommelsen ingår särskilda satsningar på målgruppen barn och unga.
Vidare har regeringen gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att stödja kunskapsutveckling på regional och lokal nivå samt inom den ideella sektorn inom området psykisk hälsa. Uppdraget ska slutredovisas 2023. Folkhälsomyndigheten har inom ramen för detta bl.a. undersökt vilka faktorer som kan ha påverkat ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige. I rapporten konstateras att det kan finnas såväl positiva som negativa hälsoeffekter av att ägna sig åt internetbaserade aktiviteter samt att framtida forskning får visa om spridningen av hemdatorer, surfplattor och smarta mobiler som ägt rum under 2010-talet bidragit till ökningen av symtom på psykisk ohälsa bland unga under samma period. Därutöver har Statens medieråd i uppgift att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan
Det svenska forskningssystemet fungerar så att lärosätena själva beslutar om vilka forskningsämnen och forskningsfrågor som ska ges prioritet inom ramen för det egna lärosätets verksamhet. Regering och riksdag skapar förutsättningar för forskningen genom att bl.a. besluta om resurser till olika forskningsområden. Regeringen har därför givit Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) i uppdrag att fördela medel för att stimulera verksamhetsnära forskning om psykisk ohälsa, däribland förebyggande av och tidiga insatser vid psykisk ohälsa. Uppdraget ska slutredovisas 2021.
Sverige är och ska fortsatt vara en ledande forskningsnation. För att stärka den positionen har regeringen påbörjat framtagandet av nästa forskningspolitiska proposition. Propositionen planeras att läggas fram till riksdagen under hösten 2020.
Stockholm den 11 februari 2020
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.