dieselbränsle
Skriftlig fråga 1998/99:685 av Andreasson, Kia (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-06-01
- Anmäld
- 1999-06-10
- Besvarad
- 1999-06-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Lungcancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall i Sverige och risken att drabbas av lungcancer är högre i storstäder än på landsbygden. Den första större undersökningen i Sverige om luftföroreningar i närmiljön och på arbetet utförd av Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet visar att den ökade användningen av dieselfordon orsakar stora utsläpp av partikelbundna cancer- och allergiframkallande ämnen. De som utsätts för dieselavgaser i arbetsmiljön har en 50-procentig riskökning för lungcancer jämfört med de i normal arbetsmiljö.
den 1 juni
Det finns tio gånger mer cancerframkallande partiklar i diesel än i bensin och i Sverige har användningen av personbilsdiesel fördubblats. Dieselskatten är 1,40 kr lägre än bensinskatten samtidigt som dieselfordon släpper ut tre gånger så mycket avgaser som bensinfordon.
Min fråga till ministern är därför:
Vad avser ministern vidtaga för åtgärder mot bakgrund av ovanstående fakta och speciellt med tanke på att skatten gynnar dieselbränsleanvändningen?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:685 besvarad av Finansminister Bosse Ringholm
- Finansminister Bosse Ringholm
den 11 juni
Kia Andreasson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder mot bakgrund av att en ny undersökning om luftföroreningar i närmiljön och på arbetet visar att risken för lungcancer ökar med 50 % för dem som utsätts för dieselavgaser i arbetsmiljön jämfört med normal arbetsmiljö, speciellt med tanke på att skatten gynnar dieselbränsleanvändningen. Hon nämner att det finns tio gånger fler cancerframkallande partiklar i diesel än i bensin.
Utsläppen av partiklar från dieselmotorer påverkas både av dieseloljans sammansättning och av motorns konstruktion. För att förbättra kvaliteten på dieselolja och därmed minska de hälsofarliga avgasutsläppen infördes redan 1991 ett miljöklassystem med skattedifferentieringar för att påskynda övergången till bättre dieseloljekvaliteter. Under 1998 svarade den bästa dieseloljekvaliteten, miljöklass 1, för 90 % av försäljningen. För att minska avgasutsläppen från lätta bensin- och dieselbilar kommer regeringen inom kort att besluta om skärpta avgaskrav för nya bilar. Bakgrunden är att EU:s nya bilavgasdirektiv skall genomföras i svensk lagstiftning. De nya krav som införs under åren 2000-2002 beräknas minska partikelutsläppen med mellan 35 och 50 %. De krav som införs under åren 2005-2007 innebär i stort ytterligare en halvering av avgasutsläppen.
Regeringen har i vårpropositionen aviserat sin avsikt att under hösten i år föreslå att en skattelättnad införs i trafikbeskattningen för lätta fordon som uppfyller EU:s framtida avgaskrav.
Att dieseloljan är lägre beskattad än bensin innebär naturligtvis att dieseldrivna personbilar får en lägre drivmedelskostnad. Avsikten har dock varit att den totala beskattningen av en genomsnittligt körd dieseldriven personbil inte skall skilja sig från en bensindriven. Av detta skäl tas en betydligt högre fordonsskatt ut för dieseldrivna personbilar. Trafikbeskattningsutredningen (TBU) har i sitt nyligen framlagda slutbetänkande föreslagit bl.a. att fordonsskatten för alla lätta bensindrivna bilar skall ändras till en enhetlig årlig skatt på 1 000 kr och för alla lätta dieseldrivna bilar till 5 000 kr. Förslaget innebär i de flesta fall en ökad skillnad i fordonsskatt mellan bensin- och dieseldrivna bilar. Den lägre skattenivån för dieseldrivna personbilar av 1993 års modell eller tidigare slopas därmed. TBU:s förslag kommer inom kort att sändas ut på remiss.
Jag är inte beredd att nu ta ställning till TBU:s förslag eller till vilken framtida skattesatsskillnad som skall finnas mellan dieselolja och bensin. Energibeskattningen kan diskuteras vid de pågående överläggningarna om skattepolitikens framtida utformning med samtliga politiska partier.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.