Det svenska språkets ställning som undervisningsspråk i grundskolan
Skriftlig fråga 2007/08:809 av Watz, Marianne (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-02-20
- Inlämnad
- 2008-02-20
- Besvarad
- 2008-02-27
- Svar anmält
- 2008-03-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 februari
Fråga
2007/08:809 Det svenska språkets ställning som undervisningsspråk i grundskolan
av Marianne Watz (m)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
I internationella mätningar ligger inte svenska skolelever i topp vad gäller läsfärdighet, och deras förmåga att uttrycka sig i skrift kritiseras ofta på olika håll i samhället. Även i andra ämnen behöver nivån höjas. Regeringen satsar nu resurser på att utveckla läs- och skrivfärdighet på de lägre stadierna, vilket är bra. Samtidigt pågår emellertid en försöksverksamhet där grundskolor kan satsa på att eleverna ska studera upp till 50 procent av skolans olika ämnen på engelska, vilket inte är detsamma som en satsning på kvalificerad och förstärkt undervisning i engelska. Att hålla lektioner i historia, matematik, hemkunskap med mera på engelska begränsar såväl kunskapen i ämnet i fråga som i det svenska språket. En framtida konsekvens lär dessutom bli ett fortsatt val av engelska som undervisningsspråk på högre stadier.
Att låta grundskolorna fritt välja engelska som undervisningsspråk, trots de konsekvenser detta får för elevernas kunskapsinhämtning och för deras utveckling i svenska samt för det svenska språkets ställning som undervisningsspråk, är därför mycket olyckligt.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga:
Avser ministern att låta grundskolorna fritt välja engelska som undervisningsspråk även i framtiden?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:809 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2007/08:809 Det svenska språkets ställning som undervisningsspråk i grundskolan
Utbildningsminister Jan Björklund
Marianne Watz har frågat mig om jag avser att låta grundskolorna fritt välja engelska som undervisningsspråk även i framtiden.
Goda kunskaper i basfärdigheterna är en förutsättning för elevernas fortsatta kunskapsutveckling. Regeringen genomför därför flera satsningar för att stärka ämnet svenska med fokus på de tidiga årskurserna. Förutom den satsning på basfärdigheterna läsa, skriva och räkna som Marianne Watz nämner, avser regeringen också att införa mål och nationella prov i årskurs 3 i svenska och svenska som andra språk. Vidare görs en satsning inom det så kallade Lärarlyftet för att stärka lärarnas kompetens inom bland annat svenska.
I förordningen om försöksverksamhet med engelskspråkig undervisning i grundskolan (SFS 2003:459) regleras möjligheten att bedriva viss undervisning på engelska i svensk skola. Syftet med förordningen är att möjliggöra för kommunala huvudmän att få undervisa på engelska språket i alla ämnen i grundskolan. Denna möjlighet finns redan för fristående grundskolor. Enligt förordningen får under den sammanlagda tid som sådan undervisning anordnas högst hälften av undervisningen ske på engelska språket. Undervisningen i ett enskilt ämne får inte helt bedrivas på engelska språket. Detta krav har emellertid i verkligheten visat sig svårt att uppfylla, då en och samma lärare oftast är ansvarig för alla lektioner i ett ämne. Regeringen avser därför att se över bestämmelsen i försöksförordningen om att maximalt hälften av skolans lektioner får bedrivas på engelska.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.