Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

det svenska jordbruket

Skriftlig fråga 2002/03:663 av Johansson, Bengt-Anders (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-03-13
Inlämnad
2003-03-13
Besvarad
2003-03-19
Besvarad
2003-03-21
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-03-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 mars

Fråga 2002/03:663

 av Bengt-Anders Johansson (m) till näringsminister Leif Pagrotsky om det svenska jordbruket

Enligt tidningsuppgifter i går har näringsministern i en radiointervju då han var handelsminister uttalat, "ett antal gamla näringar under avveckling, däribland jordbruket".

För oss som värnar det svenska jordbruket är det viktigt att få besked om det är näringsministerns egen uppfattning som förts fram eller om det är regeringens. Det är ett viktigt besked inte minst sett mot de nu alltmer intensifierade diskussionerna om halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Även om det är näringsministerns egen uppfattning är det allvarligt nog. Det svenska jordbrukets framtid gagnas inte av politiska toppföreträdare med den inställningen gällande en hel branch.

Kommer näringsministern i sitt arbete som statsråd verka i en riktning som innebär att svenskt jordbruk är under avveckling?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:663 besvarad av Leif Pagrotsky

den 21 mars

Svar på fråga 2002/03:663 om det svenska jordbruket

Statsrådet Leif Pagrotsky

Bengt-Anders Johansson har frågat mig om jag avser att verka i en riktning som innebär att svenskt jordbruk är under avveckling.

Jag tror på svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri, jag ser i själva verket detta som en framtidsnäring med stora möjligheter. Problemet är, som jag ser det, inte det svenska jordbrukets konkurrenskraft, utan EU:s gemensamma jordbrukspolitik. EU:s jordbrukspolitik låser fast jordbruket i mönster som hämmar utveckling och tillväxt.

När EU:s jordbrukspolitik instiftades gällde det att stimulera produktionen och höja jordbrukarnas inkomster. Nu har EU i stället problem med överskottsproduktion som dumpas på världsmarknaden med hjälp av kraftiga subventioner. Samtidigt skyddas den inhemska marknaden med höga tullar. Detta drabbar såväl svenska konsumenter som producenter i u-länder.

Jordbruksstöden snedvrider också konkurrensen. Ickelönsamma jordbruk tillåts fortsätta sin verksamhet med hjälp av skattemedel. Det leder till en ineffektiv resursanvändning i EU, vilket på sikt skadar allas vår välfärd.

Men det skadar också de jordbrukare som har visat sig konkurrenskraftiga och som har exportpotential. Till dem hör stora delar av svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri. Sedan vi gick med i EU har vår export på jordbruksområdet mer än fördubblats, från 10,5 miljarder kronor 1994 till 25 miljarder 2001. Till stor del är detta en effekt av den fria handel som råder på EU:s inre marknad. Öppenhet gynnar Sverige. Det finns stor exportpotential för svenska jordbruksprodukter och livsmedel. Trots ökningen på senare år, är denna potential fortfarande underutvecklad i dag, både på grund av EU:s interna jordbrukspolitik och de höga tullar som fortfarande präglar den globala handeln med jordbruksvaror.

Det är därför som jag arbetar hårt i de pågående WTO-förhandlingarna för att öppna upp handeln med jordbruksvaror och skapa discipliner för länders jordbrukspolitik. Jag är övertygad om att detta skulle öppna nya möjligheter för svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri.

Det är också därför jag varit pådrivande för ett ökat tillträde i närregionen, såsom den norska marknaden. Vid årsskiftet nåddes en överenskommelse mellan EU och Norge om handeln med jordbruksprodukter, en överenskommelse som i hög utsträckning var ett resultat av svenskt arbete. Men många problem kvarstår på den norska marknaden, framför allt för bearbetade jordbruksprodukter.

Från regeringens sida verkar vi kraftfullt för att jordbrukspolitiken ska reformeras. Jordbruksministern arbetar för att den översyn och reformprocess, som för närvarande pågår, ska leda till en mer effektiv och dynamisk jordbrukspolitik inom EU. Jag stöder detta arbete och arbetar utifrån samma ambitioner inom handelspolitiken, inte minst i de pågående WTO-förhandlingarna. Det är en linje som regeringen har förespråkat sedan EU inträdet. Först var vi ganska ensamma i EU-kretsen. Nu delar alltfler medlemsländer vår inställning.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.