det reformerade tandvårdsstödet
Skriftlig fråga 1998/99:214 av Persson, Catherine (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-12-21
- Besvarad
- 1998-12-29
- Anmäld
- 1999-01-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 december
Den 1 januari 1999 träder en ny tandvårdsförsäkring i kraft. 500 miljoner kronor ytterligare satsas på tandvården och den nya försäkringen innebär en rad förbättringar. Det nya tandvårdsstödet innebär en satsning på den nödvändiga vardagliga hälsobefrämjande tandvården, s.k. bastandvård, som innebär ett ekonomiskt stöd till alla vuxna. För personer i åldrarna 20-29 år omfattas även undersökningar av tandvårdsersättning. Tandvårdsförsäkringen innehåller också ekonomiskt stöd till vissa äldre personer samt andra personer som till följd av sjukdom eller funktionshinder har särskilda tandvårdsbehov.
Tandvårdsstödet innebär för individen i olika grad, beroende av målgrupp och åtgärd, procentuellt subventionerad tandvård baserad på arvodena enligt dagens tandvårdstaxa. I det reformerade tandvårdsstödet blir prissättningen på tandvård fri. Vårdgivare kan konkurrera om priset och förutsätts tillämpa den fria prissättningen på ett ansvarsfullt sätt.
Enligt uppgift aviserar en del landsting rejäla prisökningar för vissa tandvårdsbehandlingar i folktandvården. Dessa uppgifter är oroväckande då framtida tandvårdsstöd baseras på dagens fasta taxa. Intentionerna i den nya tandvårdsförsäkringen, med bl.a. inriktningen innebärande sänkta tandvårdskostnader för många patientgrupper, riskerar att utebli och kan i värsta fall till och med medföra ökade kostnader för individen.
Avser socialministern vidta åtgärder för att säkerställa intentionerna i det reformerade tandvårdsstödet och i så fall vilka åtgärder?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:214 besvarad av Socialminister Lars Engqvist
- Socialminister Lars Engqvist
Den 1 januari 1999 träder ett reformerat tandvårdsstöd i kraft, som innebär en rad förbättringar för många patienter. Ytterligare 500 miljoner kronor satsas på vuxentandvården. Stödet inriktas bl.a. på den nödvändiga vardagliga hälsofrämjande tandvården, s.k. bastandvård. Vidare ges ett förbättrat ekonomiskt stöd till vissa äldre och funktionshindrade samt till andra personer som till följd av sjukdom eller funktionshinder har särskilda tandvårdsbehov. För många av dessa personer övertar landstingen kostnadsansvaret för tandvården vilket innebär att deras avgifter för vården omfattas av de avgiftsregler som gäller för den öppna hälso- och sjukvården.
En viktig förändring i det nya ersättningssystemet för vuxentandvård är att den statliga regleringen av arvodena slopas, dvs. prissättningen blir fri. För patienterna leder detta till - med undantag för dem som kommer att omfattas av avgiftsreglerna i öppenvården - en övergång från procentuellt grundad försäkringsersättning per åtgärd grundad på högsta arvodesbelopp till av regeringen fastställda fasta ersättningsbelopp per åtgärd. Av detta följer att vårdgivare kan konkurrera om priset och förutsätts tillämpa den fria prissättningen på ett ansvarsfullt sätt.
Catherine Persson uppger att en del landsting aviserar kraftiga prishöjningar för vissa tandvårdsbehandlingar i folktandvården och anser att detta är oroväckande då det framtida tandvårdsstödet baseras på en fast taxa. Intentionerna med sänkta tandvårdskostnader för många patienter riskerar till följd härav att motverkas och i värsta fall kan i stället ökade kostnader uppkomma för den enskilde. Mot den bakgrunden har Catherine Persson frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa intentionerna med det reformerade tandvårdsstödet.
Om det visar sig att landstingen genomför kraftiga prishöjningar är det enligt min uppfattning mycket olyckligt och oroväckande. Regeringen framhöll i den proposition som låg till grund för det reformerade tandvårdsstödet att det fanns flera goda skäl för att fr.o.m. år 1999 avskaffa prisregleringen på vuxentandvård. Det framhölls bl.a. att folktandvårdens priser sätts genom politiska beslut och blir därmed allmänt kända och får karaktären av riktpriser. Regeringen utgick också från att folktandvårdens priser sätts med hänsyn till konkurrensen med privattandvården samt till kommunallagens krav på att verksamheten inte får drivas i vinstsyfte, men att priserna sätts på sådan nivå att subventioner från andra verksamheter inom landstinget inte blir nödvändiga. Vidare framhölls i propositionen att om, trots allt, avregleringen leder till oacceptabla prishöjningar kommer regeringen inte att tveka om att återinföra prisregleringen.
Regeringen har nyligen genom regleringsbrevet för budgetåret 1999 gett Riksförsäkringsverket i uppdrag att följa och analysera effekterna av det reformerade tandvårdsstödet bl.a. vad gäller den avreglerade prissättningen. Verket skall bl.a. kvartalsvis lämna en kortfattad redogörelse om vad som framkommit vid denna kontinuerliga uppföljning av reformen. Regeringen utgår också från att såväl Konkurrensverket som Konsumentverket noga följer utvecklingen av den slopade prisregleringen och informerar regeringen om effekterna av denna. Jag kommer att med stor uppmärksamhet följa konsekvenserna av den slopade prisregleringen på vuxentandvård och om det visar sig att avregleringen leder till oacceptabla prishöjningar kommer jag att vidta åtgärder för att komma till rätta med situationen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.