Det ökande försörjningsstödet

Skriftlig fråga 2018/19:742 av Lars Beckman (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-06-11
Överlämnad
2019-06-11
Anmäld
2019-06-12
Sista svarsdatum
2019-06-19
Svarsdatum
2019-06-25
Besvarad
2019-06-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Enligt en RUT-rapport ökar nu försörjningsstödet kraftigt i Sverige. Gävleborg är särskilt utsatt enligt samma rapport, vilket påverkar kommunernas möjligheter att bedriva en högkvalitativ välfärd när det är så stora ökningar av utbetalningar av passivt försörjningsstöd.

I RUT-rapporten redovisas antalet biståndshushåll per 1 000 invånare dels som genomsnitt för samtliga kommuner 2016 respektive perioden 2004–2016, dels per län 2016 respektive perioden 2004–2016. Kommunerna i Gävleborgs län hade det högsta antalet biståndshushåll per 1 000 invånare 2016 med 33 hushåll, och Stockholms län hade det lägsta med 13 biståndshushåll per 1 000 invånare. Genomsnittet för perioden 2004–2016 var lägre för Gävleborgs län (30 biståndshushåll) och högre för Stockholms län (17 biståndshushåll). Ockelbo, som är en liten i kommun i Gästrikland, tillhör de 10 kommuner i Sverige som har störst andel av befolkningen i försörjningsstöd.

I tabell 2 redovisas de 10 kommuner som har lägst respektive högst andel biståndsmottagare i befolkningen 2017. Skillnaden mellan kommunerna med lägsta och högsta andelen biståndsmottagare är cirka 10 procent. Andelen för hela riket är 4 procent.

Tabell 1: Sveriges 10 kommuner som hade lägst respektive högst andel biståndsmottagare, 2017

Kommun

Biståndsmottagare i procent av befolkningen

Kommun

Biståndsmottagare i procent av befolkningen

Lägst andel:

Högst andel:

Danderyd

1,1

Filipstad

11,0

Lidingö

1,2

Högsby

9,9

Solna

1,2

Malmö

9,2

Östhammar

1,2

Borlänge

8,7

Täby

1,3

Ludvika

8,7

Krokom

1,3

Eskilstuna

8,5

Gällivare

1,3

Bengtsfors

8,4

Tyresö

1,4

Hällefors

8,3

Lomma

1,4

Flen

8,1

Vallentuna

1,7

Ockelbo

7,9

Källa: Socialstyrelsen, Statistik om ekonomiskt bistånd 2017

Det som framgår av rapporten är stora skillnader mellan landets kommuner i andel av befolkningen som uppbär försörjningsstöd.

Det finns många konkreta förslag för att minska utbetalningarna av försörjningsstöd. Ett kan vara att öka antalet hembesök. Ett annat är att införa en kvalificeringsperiod där man som nyanländ till Sverige får kvalificera in sig i våra välfärdssystem när man kan visa att man kan försörja sig själv och sin familj.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren: 

 

Vilka konkreta åtgärder tänker ministern vidta för att minska utbetalningarna av försörjningsstöd för Sveriges kommuner?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:742 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2019/

02756/FST

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:742 av Lars Beckman (M)
Det ökande försörjningsstödet

Lars Beckman har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag tänker vidta för att minska utbetalningarna av försörjningsstöd för Sveriges kommuner.

Ekonomiskt bistånd utgör det yttersta skyddsnätet i trygghetssystemen, och ska vara ett komplement till samhällets generella system och ge hjälp när de generella systemen är otillräckliga eller när ersättning inte beviljas. Socialstyrelsens årsstatistik över ekonomiskt bistånd visar att såväl andelen biståndsmottagare i befolkningen som utbetalningarna minskat mellan 2013 och 2017. Positivt är vidare att det långvariga biståndsmottagandet minskat något de senaste åren. Andelen invånare med ekonomiskt bistånd varierar mycket mellan olika kommuner. Exempelvis påverkar befolknings-sammansättning och lokal arbetsmarknad det samlade behovet av ekonomiskt bistånd i kommunerna.

Ensamstående föräldrar, utrikes födda och unga är överrepresenterade bland biståndshushållen. När det gäller utrikes födda och unga beror bistånds-mottagandet i högre grad än för andra hushållstyper på arbetslöshet men också på att de ofta inte hunnit kvalificerat sig för ersättningar från sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen. Att som Lars Beckman föreslår införa en kvalificeringstid in i välfärdssystemen skulle i stället öka behovet av ekonomiskt bistånd eftersom de övriga generella förmånerna då försvinner.

Med anledning av att en betydande andel av de som tar emot ekonomiskt bistånd gör det på grund av arbetslöshet är det därför i stället viktigt med insatser som bidrar till att stärka den enskildes förmåga till självförsörjning genom förvärvsarbete. Sysselsättningsgraden i Sverige är den högsta på över 25 år och den högsta inom EU. Den höga sysselsättningen har gett den lägsta andelen försörjda av ersättnings- och försäkringssystem sedan 1981. Regeringens insatser inom ramen för arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken har därför stor betydelse för att minska antalet biståndshushåll.

Regeringen har även drivit igenom flera förstärkningar av den ekonomiska familjepolitiken under den föregående mandatperioden. Höjningarna av barnbidraget och studiebidraget inom studiehjälpen, höjda inkomstgränser i bostadsbidraget och höjningarna av underhållstödet stärker barnfamiljernas disponibla inkomster.

Stockholm den 25 juni 2019

Lena Hallengren

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.