Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

det ökande antalet tonårsaborter

Skriftlig fråga 2002/03:710 av Oscarsson, Mikael (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-03-21
Inlämnad
2003-03-21
Besvarad
2003-03-26
Svar anmält
2003-03-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 mars

Fråga 2002/03:710

 av Mikael Oscarsson (kd) till socialminister Lars Engqvist om det ökande antalet tonårsaborter

I juni 2001 presenterade Folkhälsoinstitutet en handlingsplan för att förebygga oönskade graviditeter. Ännu har rapporten inte resulterat i några konkreta beslut från regeringen. Vid en internationell jämförelse har Svergie mycket få tonårsaborter, men allt fler unga flickor väljer att avbryta sin graviditet med abort. Den statistik som presenterades av Socialstyrelsen den 19 mars 2003 visar att tonårsaborter ökat under 2002 med 12 % och att det nu görs fler aborter i Sverige än i något annat land i Norden. Medan det görs 25 aborter per 1 000 tonårsflickor i Sverige görs det 14 i Danmark, 15 i Finland, 19 i Norge och 21 i Island.

Ökningen utgör inte heller en enskild topp utan tonårsaborterna har ökat med nästan 50 % sedan 1997. Det går inte att peka på några speciella faktorer som förklarar varför tonårsaborterna fortsätter att öka.

Socialstyrelsen har tidigare föreslagit att forskning kring aborter skulle möjliggöras genom att personnummer kopplas till abortregistret, något regeringen då motsatte sig trots att integriteten garanterades. Detta gör att verktygen för analys av bakomliggande orsaker till förändringar i aborttalen är begränsade.

Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att förebygga oönskade graviditeter, öka kunskapen om orsakerna till ökningen av tonårsaborterna, och för att kunna förbättra stödet till gravida?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:710 besvarad av Morgan Johansson

den 26 mars

Svar på fråga 2002/03:710 om det ökande antalet tonårsaborter

Statsrådet Morgan Johansson

Mikael Oscarsson har frågat vilka åtgärder socialministern ämnar vidta för att förebygga oönskade graviditeter samt öka kunskapen om orsakerna till ökningen av tonårsaborterna och för att kunna förbättra stödet till gravida. Arbetet i regeringen är fördelat så att det är jag som ska svara på frågan.

Regeringen ser med stor oro på det ökande antalet aborter bland tonåringar. De senaste sju åren har visat en uppgång av tonårsaborterna och även om det är en ökning från låga tal är det en allvarlig varningssignal också därför att tonårsgraviditeter och tonårsaborter är en tydlig indikator på samhällets socioekonomiska förhållanden.

Det finns ingen entydig förklaring till varför alltfler yngre kvinnor och män blir oönskat gravida. Rädsla för biverkningar av p-piller, otillräckligt kondomanvändande, okunnighet om dagen-efter-piller och bristande tillgänglighet på preventivmedel är några orsaker som nämnts. En annan förklaringsgrund till de ökande problemen avseende ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa är den ekonomiska stagnationen under 1990-talet som bland annat innebar en reducering av ungdomsmottagningarnas verksamhet och en försämring av sex- och samlevnadsundervisningen i skolorna.

Ökningen av tonårsaborter och av sexuellt överförbara sjukdomar visar att det finns grupper av ungdomar som har ett sexuellt riskbeteende och mycket tyder på att den gruppen har blivit större under senare år. Undersökningar visar att ungdomar som tar risker i sexlivet ofta utsätter sig för hälsorisker också på andra områden. De är oftare rökare och konsumerar mer alkohol och andra droger än övriga. De riskfaktorer som utvecklas under uppväxtåren har betydelse för hälsan också i vuxen ålder.

Det är regeringens bedömning att insatser för att minska aborter bland tonåringar samt sex- och samlevnadsundervisningen i grund- och gymnasieskolan bör lyftas fram i det samlade nationella folkhälsoarbetet.

Det finns behov av mer systematiserad kunskap inom området prevention och uppföljning av verksamma strategier. Det finns även behov av fördjupad kunskap om olika målgrupper och deras behov av prevention. Bland annat behöver specifikt målgruppsinriktade primärpreventiva strategier för pojkar utvecklas. Det är viktigt att också pojkar och män görs till målgrupp när det gäller att ta ansvar för sexualitet och reproduktion.

Sex- och samlevnadsundervisningen har betydelse för ungdomars kunskap och förhållningssätt. En bra sex- och samlevnadsundervisning kan spela en nyckelroll för ungas utveckling och är särskilt viktig för dem vars hälsa riskerar att utvecklas ogynnsamt. Den är också viktig som motvikt till alla sexuella budskap via TV, video och Internet. Undervisningen behöver utvecklas för att möta ungdomars behov av information och dialog om sexuella frågor. För att kunna möta behovet av individuell rådgivning krävs en god elevhälsa samt väl fungerande ungdomsmottagningar.

Ungdomsmottagningarna är viktiga samarbetspartner till skolan i fråga om sex- och samlevnadsundervisning. Det behöver dock utvecklas tydligare och uppföljbara mål för ungdomsmottagningarna och verksamheten behöver kvalitetssäkras och kvalitetsfrågor få en större tyngd. Därför gör Socialstyrelsen en översyn av kompetens- och resursbehov för mottagningarna och Statens folkhälsoinstitut arbetar tillsammans med Västra Götalands sjukvårdsområde med att ta fram ett system för kvalitetssäkring av ungdomsmottagningarnas arbete. Folkhälsoinstitutet kommer även inom kort att redovisa regeringsuppdraget med att föreslå indikatorer för hälsans bestämningfaktorer som bland annat avser att främja en trygg och säker sexualitet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.