det ökade behovet av LVU och LSU
Skriftlig fråga 2000/01:1217 av Marcelind, Ragnwi (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-05-11
- Anmäld
- 2001-05-15
- Besvarad
- 2001-05-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 maj
Fråga 2000/01:1217
av Ragnwi Marcelind (kd) till justitieminister Thomas Bodström om det ökande behovet av LVU och LSUI en debatt den 18 januari i år ställde jag en fråga till justitieministern om LVU/LSU och socialtjänstens roll. Justitieministern svarade då att "socialtjänsten ska reagera annars är det tjänstefel. Om detta sedan inte sker vid något eller några tillfällen finns det naturligtvis all anledning att reagera". Nu ser verkligheten mycket mer dramatisk ut än vad justitieministern insåg. Många unga i våra svenska kommuner fortsätter sitt kriminella levnadssätt i avvaktan på att plats ska beredas på ungdomshem. Det är inte försvarbart. Statistik från SiS visar att under 1999 valde socialtjänsten endast i ett fall att fortsätta vården enligt LVU efter avslutad verkställighet av LSU. Detta trots att det tydligt framgår i förarbetena till lagen om LSU, att de unga ska beredas fortsatt vård enligt LVU. Av 38 frigivna i juni 2000 valde socialtjänsten att fortsätta behandling enligt LVU i enbart fem fall.
Justitieministern sade också i debatten den 18 januari att det inte är acceptabelt att det saknas platser för dem som dömts till LVU/LSU och lovade att återkomma i denna fråga. Nu har det gått fyra månader och regeringen har inte på något sätt agerat för att förändra situationen.
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att säkerställa att de som är i behov av vård enligt LSU/LVU ska få det?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1217 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
Svar på fråga 2000/01:1217 om det ökande behovet av LVU och LSU
Justitieminister Thomas Bodström
Ragnwi Marcelind har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att de som är i behov av vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) respektive lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU) ska få det.
Jag besvarar frågan utifrån mina ansvarsområden. Frågor beträffande LVU hör till socialministerns ansvarsområde.
Ragnwi Marcelind ställer sin fråga mot bakgrund av ett uttalande av mig vid den allmänpolitiska debatten om frågor kring barns och ungdomars möjligheter den 18 januari i år. Vad jag då sade var att det behövs fler platser till barn som har dömts enligt lagen om sluten ungdomsvård och att det är en sak vi tittar på just nu.
Påföljden sluten ungdomsvård infördes den 1 januari 1999 som ett alternativ till fängelse för ungdomar i åldern 15@17 år. Avsikten med påföljden var att denna i stort sett skulle ersätta fängelse som påföljd för den aktuella gruppen. Det förtjänas att i detta sammanhang påpeka att införandet av sluten ungdomsvård inte på något sätt innebär en begränsning eller förändring av kommunernas skyldighet att ge vård åt dem som är i behov av det.
Sedan påföljden sluten ungdomsvård infördes har endast ett fåtal personer under 18 år dömts till fängelse. Detta är glädjande. Det har emellertid visat sig att betydligt fler ungdomar döms till sluten ungdomsvård än vad som var fallet med fängelse. Genomsnittlig utdömd strafftid är också längre än vad vi räknade med när lagen infördes. Exakt vad detta beror på vet vi inte. Högsta domstolen har nyligen slagit fast att en dom till sluten ungdomsvård endast ska förekomma i de sällsynta undantagsfall när det finns synnerliga skäl för att döma till fängelse samt klargjort vad som avses med sådana synnerliga skäl. Högsta domstolens dom, som är vägledande för andra domstolar, kan komma att leda till att färre ungdomar döms till sluten ungdomsvård än vad som skett hittills.
Regeringen har i 2000 års ekonomiska vårproposition och i budgetpropositionen för 2001 föreslagit att Statens institutionsstyrelse, som ansvarar för de särskilda ungdomshemmen, ska tillförsäkras medel för att klara behovet av platser avseende sluten ungdomsvård. Riksdagen har sedan bifallit förslagen.
Regeringen har också för avsikt att utvärdera och se över påföljden sluten ungdomsvård. Ett uppdrag med bl.a. detta innehåll kommer inom kort att lämnas till Brottsförebyggande rådet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.