Det nya antagningssystemet till högre studier
Skriftlig fråga 2009/10:544 av Granlund, Marie (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-02-17
- Anmäld
- 2010-02-18
- Besvarad
- 2010-02-24
- Svar anmält
- 2010-03-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 februari
Fråga
2009/10:544 Det nya antagningssystemet till högre studier
av Marie Granlund (s)
till statsrådet Tobias Krantz (fp)
Det nya antagningssystemet till högre studier gör att många studenter kommer i kläm.
En av många orsaker är de meritgivande kurserna som ger extra poäng.
Det nya systemet gäller alla, även de som studerade innan det blev känt vilka meritkurserna var. I vilken utsträckning dessa studenter har meritpoäng eller inte handlar bara om tillfälligheter.
När Högskoleverket bestämde vilka kurser som skulle ge meritvärde, valdes nationella kurser. Reglerna innebär att man inte får extra poäng för en lokal kurs med annat namn men där innehållet motsvarar en nationell kurs som ger meritvärde.
Min fråga till statsrådet är om han kommer att vidta några åtgärder för att möjliggöra för elever att fortsätta sina studier i stället för att elever hindras från att göra det.
Svar på skriftlig fråga 2009/10:544 besvarad av Statsrådet Tobias Krantz
Svar på fråga
2009/10:544 Det nya antagningssystemet till högre studier
Statsrådet Tobias Krantz
Marie Granlund har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att möjliggöra för elever att fortsätta sina studier i stället för att elever hindras från att göra det.
Låt mig först säga att jag inte delar Marie Granlunds bedömning att de nya bestämmelserna om tillträde till högskoleutbildning hindrar elever från att fortsätta sina studier.
Marie Granlund menar att det bara handlar om tillfälligheter huruvida sökande som redan bedrev eller hade avslutat sina gymnasiestudier när de nya bestämmelserna om tillträde till högskoleutbildning blev kända kan tillgodoräkna sig meritpoäng eller inte. Det stämmer inte. Sökande som har slutbetyg från ett studieförberedande nationellt program i gymnasieskolan kan i regel tillgodoräkna sig meritpoäng för såväl engelska som matematik och moderna språk, även om antalet meritpoäng har att göra med de särskilda behörighetskraven för den sökta utbildningen. Därutöver innehåller samtliga områdesbehörigheter områdeskurser som ingår i något av de studieförberedande programmen. Sökande som har slutbetyg från sådana program har alltså goda chanser att kunna tillgodoräkna sig det maximala antalet meritpoäng.
Områdesbehörigheterna, som Högskoleverket med stöd av sitt bemyndigande har fastställt, innehåller även relevanta kurser från yrkesförberedande program. På så sätt kan också elever med slutbetyg från sådana program tillgodoräknas meritpoäng förutsatt att de har lägst betyget Godkänd i de aktuella kurserna.
En lokal kurs ska enligt 2 kap. 14 § gymnasieförordningen (1992:394) ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Det bör alltså inte förekomma lokala kurser vars innehåll motsvarar nationellt fastställda kurser.
Det är i detta sammanhang viktigt att poängtera att bestämmelserna om meritpoäng endast tillämpas vid urval med betyg som urvalsgrund. Till många utbildningar antas alla behöriga sökande. Urval kan också göras på grundval av resultat på högskoleprovet eller av högskolan bestämda urvalsgrunder. Det finns således flera vägar för sökande som av olika anledningar inte kan göra sig rättvisa genom betygsurvalet att antas till utbildning som påbörjas på grundnivå.
Jag avser alltså inte att vidta några åtgärder med anledning av Marie Granlunds fråga. Däremot vill jag betona att syftet med de nya bestämmelserna är att stimulera gymnasieelever att fördjupa sig i engelska, moderna språk och matematik samt kurser som är av betydelse för den utbildning eleven avser att söka. Detta är en angelägen fråga för Sverige som kunskapsnation i en globaliserad värld. Därför avser jag självfallet att noga följa effekterna av de nya bestämmelserna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.