det nätverksbaserade försvaret
Skriftlig fråga 2003/04:1166 av Widman, Allan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-05-07
- Anmäld
- 2004-05-10
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2004-05-14
- Svar anmält
- 2004-05-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 maj
Fråga 2003/04:1166
av Allan Widman (fp) till försvarsminister Leni Björklund om det nätverksbaserade försvaretEn kostsam del i det nätverksbaserade försvaret (NBF) är utvecklingen av de nya ledningssystemen. Statskontoret har sedan flera år tillbaka regeringens uppdrag att granska och utvärdera detta projekt.
I sin senaste rapport från den 12 mars i år slår Statskontoret alltjämt fast att utvecklingsarbetet ger ett intryck av högriskprojekt samt att sedan senaste rapporten i oktober 2003 synes riskerna för allvarliga störningar snarare ha ökat än minskat.
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att minska de av Statskontoret påtalade riskerna när det gäller utvecklingen av de nya ledningssystemen?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1166 besvarad av Leni Björklund
Svar på fråga 2003/04:1166 om det nätverksbaserade försvaret
Försvarsminister Leni Björklund
Utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar (NBF) är en central komponent i den försvarsreform som riksdagen fattat beslut om. Liksom alla stora utvecklingsprojekt innebär NBF-satsningen att man tar risker. Regeringen lägger mycket stor vikt vid att hantera dessa risker så långt detta är möjligt. Som ett led i detta arbete gav regeringen den 11 november 2002 Statskontoret uppdraget att granska Försvarsmaktens fortsatta utvecklingsarbete med införandet av ett nätverksbaserat försvar (NBF) med särskild inriktning på demonstrationerna åren 2005 och 2006, benämnt Demo 05 respektive Demo 06.
Inom Regeringskansliet läggs stor vikt vid uppföljning och styrning av ledningssystemutvecklingen. Försvarsmakten har fått i uppgift att lämna två årliga redovisningar till Regeringskansliet av hur arbetet fortskrider. Dessa sker i samband med att Försvarsmakten lämnar sin årsredovisning i mars, samt i de skrivelser myndigheten inlämnar till regeringen inför varje utvecklingsfas. Dessa inkommer i början av oktober.
Under 2003 kunde Regeringskansliet konstatera att det förelåg brister inom Försvarsmaktens projektorganisation. Detta var även något som analysföretaget Gartner Group framförde i sina rapporter till Försvarsmakten. Med anledning av detta beslutade regeringen den 26 juni 2003 att Försvarsmakten skulle vidta nödvändiga åtgärder i syfte att bland annat säkerställa en långsiktig personal- och kompetensförsörjning av projektorganisationen. Vidare begärde regeringen en omfattande redovisning utvisande en schematisk process-, flödes- och sambandsbeskrivning inom och mellan de olika utvecklingsprojekten. Utöver detta begärdes en redovisning avseende planeringen för och genomförande av den växelverkan som erfordras för utvecklingsprocesserna mellan metodik-, teknik-, organisations- och personalutvecklingen. Med anledning av de risker som bland annat Gartner Group framförde begärdes också en redovisning av åtgärder för att eliminera eller minska riskerna.
Regeringskansliets uppföljning och styrning lägger stor vikt vid växelverkan mellan de olika utvecklingsprocesserna. Detta i syfte att säkerställa att interaktionen och utvärderingen av erfarenheter och slutsatser ska styra utvecklingen, och att processen inte blir teknikdriven. Det är också centralt att det ska finnas avbrottsmöjligheter i främst teknikutvecklingsprocessen.
Inom Regeringskansliet känner man till de risker som identifierats av såväl Gartner Group som Försvarsmakten. Med anledning av detta är myndighetens riskhantering av särskilt intresse och föremål för uppföljning. Vid de återredovisningar som görs till Regeringskansliet ska myndigheten redovisa uppnådda mål i förhållande till genomförd verksamhet och insatta resurser. Dessutom ingår ett antal områden där man ska lämna fördjupade redovisningar. Samverkan med civila myndigheter, interoperabilitet och informationssäkerhet är några av dessa områden. Vidare är det särskilt angeläget att utvecklingen av ett nätverksbaserat försvar inte går mot en svensk särlösning. Såväl teknik som metodik ska medge att Försvarsmakten kan utbyta information och samverka med alla de aktörer som kan vara aktuella, såväl nationellt som internationellt.
Det är korrekt som Statskontoret påpekar att utvecklingsarbetet alltjämt har risker och att dessa även i vissa stycken har ökat. Efterhand som utvecklingsarbetet pågår används mer resurser än i planeringsfasen. Därmed är det naturligt att riskerna också ökar. Men riskerna är identifierade av såväl Försvarsmakten som av Gartner Group. Framtida riskanalyser kommer sannolikt också att identifiera nya risker. Regeringen ägnar därför Försvarsmaktens riskhantering stor uppmärksamhet.
Som svar på Allan Widmans fråga vill jag säga att genom nära och tät uppföljning av utvecklingsprocessen kommer regeringen att styra processen i syfte att säkerställa att vi får de ledningssystem och den förmåga som det nätverksbaserade försvarskonceptet är tänkt att ge. Regeringen kommer att kritiskt granska samtliga utvecklingssteg med tillhörande beslut om anskaffning. Regeringen kommer också att vidta erforderliga åtgärder i syfte att säkerställa att våra gemensamma ekonomiska resurser används på ett kostnadseffektivt sätt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
