det kommunala utjämningssystemet

Skriftlig fråga 2002/03:393 av Andreasson, Martin (fp)

den 13 januari

Fråga 2002/03:393

av Martin Andreasson (fp) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om det kommunala utjämningssystemet

Hushållen i Stockholmsregionen har börjat det nya året med fallande reala disponibla inkomster. Föreningssparbankens beräkningar visar att en genomsnittlig tvåbarnsfamilj i Stockholm som betalar för dagis och fritis kan få en sänkt köpkraft med närmare 200 kr i månaden, medan motsvarande familj i andra delar av landet får mellan 240 och 370 kr mer i plånboken. Skälet till den sänkta köpkraften i Stockholmsregionen är till stor del de kraftiga skattehöjningarna, i form av den statliga fastighetsskatten och höjda kommun- och landstingsskatter. De sistnämnda är till stor del föranledda av dagens kommunala utjämningssystem.

Att människor ska ha samma möjligheter till grundläggande kommunalt finansierad service oavsett var de bor är en socialliberal princip. Ett utjämningssystem i enlighet med de ekonomiska förutsättningarna är därför nödvändigt. Högre inkomstnivåer i en viss region måste dock ses i ljuset av kostnadsnivån i samma region, och inkomst- och kostnadsutjämningen bör således ske i ett samlat system. I dag får exempelvis Stockholms läns landsting betala till samtliga övriga landsting för att stockholmarna har mer i lön och betalar mer i inkomstskatt än genomsnittet för landet, men landstinget får ingenting tillbaka för att även vårdpersonalens löner är högre i Stockholms län än i resten av landet.

Avser statsrådet att verka för ett förslag till riksdagen om ett utjämningssystem för kommuner och landsting som bygger på att inkomst- och kostnadsutjämningen ses samlat?