det kommunala utjämningssystemet och äldreomsorgen
Skriftlig fråga 1998/99:271 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-01-21
- Anmäld
- 1999-01-26
- Besvarad
- 1999-01-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 januari
I betänkandet "Kostnadsutjämning för kommuner och landsting" (SOU 1998:151) redovisas förslag om hur vi, med stöd av olika faktorer, skall kunna utjämna skillnader i förutsättningar för olika delar av landet. En sådan faktor är äldreomsorg. Utredningen föreslår att den tidigare matrisen över normkostnaden för äldreomsorg skall finnas kvar i princip oförändrad. För en icke facklärd, ogift, manlig arbetare beräknas normkostnaden till 51 310 kr, medan kostnaden för den gifte arbetaren beräknas till 13 741 kr - en skillnad beroende på civilstånd på 37 569 kr. Forskningsrapporter visar att anledningen till den stora skillnaden är att den gifte mannen förväntas bli omhändertagen av sin maka. Förväntningar till en kostnad av 37 569 kr ställs tydligen inte på mannen i ett äktenskap. Han förväntas endast bistå till en kostnad av 19 229 kr. Skillnaden i normkostnaden för kvinnors behov av äldreomsorg visar också att det hos kommunernas biståndsbedömare finns en klar könsskillnad i sättet att bedöma vårdbehovet. Det är inte vårdbehovet utan civilstånd och könstillhörighet som bedöms. Utredningens förslag om en normkostnad för äldreomsorg baserad på kön och civilstånd innebär, att kvinnors obetalda arbete långt in på ålderdomen kommer att utnyttjas av samhället. Den principen är varken jämställd eller objektiv.
I jämställdhetsdirektivet (dir. 1994:124) till kommittéer och utredare sägs: "Jämställdhetsaspekter skall också särskilt analyseras och redovisas vid förslag om strukturförändringar i samhället."
Min fråga till statsrådet är:
Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att jämställdhetsdirektivet följs vad gäller äldreomsorg baserad på kön i utformandet av propositionen om det kommunala utjämningsbidraget?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:271 besvarad av Statsrådet Lars-Erik Lövdén
- Statsrådet Lars-Erik Lövdén
Ulla Hoffmann har frågat mig om vilka åtgärder regeringen avser vidta för att jämställdhetsdirektivet följs vad gäller dels äldreomsorg baserat på kön och dels stödet till kvinnor inom individ- och familjeomsorgen i utformandet av propositionen om det kommunala utjämningsbidraget.
Den kommunala utjämningsutredningen tillsattes hösten 1995 med uppdrag att följa upp, utvärdera och utveckla systemet. Enligt direktiven skulle kommittén lämna förslag till förändringar för att förbättra systemets förmåga att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner respektive landsting.
Kommittén överlämnade betänkandet Kostnadsutjämning för kommuner och landsting (SOU 1998:151) i mitten av december. Betänkandet har skickats på remiss till samtliga kommuner och landsting samt ett antal myndigheter och organisationer. Regeringen avser att efter beredning lämna förslag om utjämningssystemet från år 2000 till riksdagen i samband med 1999 års ekonomiska vårproposition.
Regeringen kommer vid beredningen att pröva de synpunkter som inkommer under remisstiden. Regeringen anser att jämställdhetsfrågorna är viktiga men jag vill i nuläget inte gå in i en sakdiskussion om hur förslaget om kostnadsutjämningen från år 2000 skall utformas.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.