det kommunala självstyret
Skriftlig fråga 2004/05:1593 av Krantz, Tobias (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-05-10
- Inlämnad
- 2005-05-10
- Besvarad
- 2005-05-17
- Besvarad
- 2005-05-18
- Svar anmält
- 2005-05-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1593
av Tobias Krantz (fp) till statsrådet Sven-Erik Österberg om det kommunala självstyretEuroparådet har nyligen presenterat en rapport kring hur Sverige lever upp till rådets konvention om kommunal självstyrelse. Rådets rapportörer menar att självstyrelseprincipen under senare år undan för undan har urholkats. De pekar bland annat på den ökande mängden öronmärkta statsbidrag, stopplagar och avsteg från finansieringsprincipen (Dagens Samhälle nr 14 2005).
Det kommunala självstyret är ett av de centrala fundament på vilka den svenska demokratin vilar. Europarådets kritik manar till eftertanke.
Jag vill fråga statsrådet vilka åtgärder han avser att vidta med anledning av Europarådets rapport.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1593 besvarad av Sven-Erik Österberg
den 18 maj
Svar på fråga 2004/05:1593 om det kommunala självstyret
Statsrådet Sven-Erik Österberg
Tobias Krantz har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta med anledning av Europarådets rapport om hur Sverige lever upp till rådets konvention om kommunal självstyrelse.
Låt mig först påpeka att regleringen av det kommunala självstyret uppfyller kraven i Europarådets konvention om kommunalt självstyre. Den kritik och de rekommendationer rapportörerna lämnar förändrar inte detta faktum. Dessutom avser rekommendationerna i vissa fall (till exempel om den regionala försöksverksamheten och en asymmetrisk uppgiftsfördelning) frågor som inte regleras av konventionen.
Europarådets utvärderingsgrupp lämnar bland annat kritik och rekommendationer om den centrala nivåns detaljstyrning, kostnader beroende av rättighetslagstiftningen, utjämningssystemet, öronmärkta statsbidrag och den regionala försöksverksamheten. Flera av dessa frågor ligger inom ramen för Ansvarskommitténs (Fi2003:02) uppdrag och kommer därför följaktligen att hanteras i denna kommitté. Kommittén ska lämna sitt slutbetänkande i början av 2007.
Europarådet rekommenderar att den centrala nivån lämnar mer utrymme till den lokala nivån. Utgångspunkten för kritiken är att rapportörerna såg en tendens till alltmer omfattande detaljstyrning från central nivå.
Det är viktigt att i detta sammanhang notera en del väsentliga aspekter. Regleringen av den kommunala organisationen har växlat genom tiderna. Kommunallagen från 1991 innebar tillsammans med statsbidragsreformen från början av 90-talet en omfattande avreglering och därmed en starkt ökad frihet. Även om regleringen av den kommunala verksamheten i viss mån ökat sedan dess är ändå det kommunala självstyret fortfarande mycket starkt. Även vid en internationell jämförelse är den svenska kommunala självstyrelsen stark.
Statsbidragen utgör för 2004 ca 15 % av de totala kommunala intäkterna. De öronmärkta statsbidragen har under senare år ökat i andel till ca 50 % men ökningen i belopp räknat är måttlig. De största kommunala inkomsterna utgörs dock av skatteintäkter som svarar för ca 70 %.
Rapportörerna anser att lagstiftaren ska vara skyldig att vid varje lagförslag redogöra för om detta står i överensstämmelse med konventionen. I Regeringskansliets beredning sker alltid en bedömning om olika förslag står i överensstämmelse med bland annat de principer som kommer till uttryck i konventionen. I det fall den kommunala självstyrelsen berörs så finns normalt ett resonemang om detta i propositionen.
Rapportörerna rekommenderar att det borde finnas något organ som kommuner och landsting kunde hänföra påstådda brott mot principen om kommunalt självstyre. Ett alternativ skulle kunna vara att ha ett särskilt utskott i riksdagen för detta ändamål. Konstitutionsutskottet bevakar redan frågan om lagförslag är förenligt med principen om kommunalt självstyre i regeringsformen. I en enhetsstat måste det nationella parlamentet alltid i slutändan få göra sådana bedömningar.
Jag ser med anledning av vad jag anfört inga skäl att vidta ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.