Det internationella arbetet för SRHR och hbtqi-rättigheter vid ett genomförande av Project 2025

Skriftlig fråga 2024/25:5 av Linnéa Wickman (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2024-09-11
Överlämnad
2024-09-12
Anmäld
2024-09-13
Sista svarsdatum
2024-09-18
Svarsdatum
2024-09-20
Besvarad
2024-09-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

USA är inte bara världens största ekonomi utan också en av de viktigaste aktörerna när det gäller internationellt bistånd och FN:s arbete för att främja mänskliga rättigheter och utveckling. Genom åren har USA spelat en central roll i att stötta FN:s arbete med hbtqi-rättigheter, jämställdhet och SRHR (sexuella och reproduktiva rättigheter), inklusive finansiering till Världshälsoorganisationen (WHO), FN:s befolkningsfond (UNFPA) och Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria. Med det amerikanska presidentvalet 2024 runt hörnet och det potentiella genomförandet av Project 2025 finns en verklig risk att detta förändras radikalt.

Project 2025 är en långtgående plan för att omorganisera den amerikanska staten och dess utrikespolitik om republikanerna återvinner makten. Den utvecklades av konservativa tankesmedjor och är djupt förankrad i det republikanska partiets ideologi. Planen inkluderar stora nedskärningar i amerikanskt bistånd och ett tillbakadragande av stöd till FN-organ som arbetar med mänskliga rättigheter och global hälsa. I planen ingår att ta bort termer som ”gender”, ”abort” och ”sexuell och reproduktiv hälsa” från styrdokument för amerikanskt bistånd. Detta skulle direkt påverka FN:s och andra internationella organs arbete för att främja dessa rättigheter globalt, särskilt i låg- och medelinkomstländer där USA:s bistånd är avgörande.

Även om det amerikanska valet är upp till USA:s medborgare måste Sverige som en stark förespråkare för mänskliga rättigheter och globalt samarbete förbereda sig för olika scenarier. Vi kan inte stå passiva inför den potentiella tillbakagången som Project 2025 skulle innebära. Om USA drastiskt minskar sitt stöd till FN och andra internationella organ kommer Sverige och EU att behöva kliva fram för att fylla detta stora tomrum och säkerställa att arbetet för hbtqi-rättigheter och SRHR fortsätter globalt. Planerna i Project 2025 måste tas på allvar och får inte betraktas som enbart lösa idéer. Under den senaste Trump-administrationen lämnade USA en rad FN-samarbeten och program, stöd till UNFPA och WHO skars ned och USA lämnade Parisavtalet.

Utifrån det som anförs ovan är min fråga till utrikesminister Maria Malmer Stenergard:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att Sveriges och EU:s arbete inom FN och andra internationella organ inte försvagas i ljuset av de potentiella konsekvenserna av Project 2025, där USA planerar att drastiskt minska sitt engagemang och bistånd till FN och andra internationella hälso- och rättighetsorganisationer?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:5 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)

Svar på fråga 2024/25:5 Det internationella arbetet för SRHR och hbtqi-rättigheter vid ett genomförande av Project 2025

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Svar på frågorna 2024/25:3 och 2024/25:5 av Linnéa Wickman (S) Konsekvenser av ett potentiellt genomförande av Project 2025 respektive Det internationella arbetet för SRHR och hbtqi-rättigheter vid ett genomförande av Project 2025.

Linnéa Wickman har frågat utrikesministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att koordinera och leda det globala arbetet för att motverka konsekvenserna av ett potentiellt genomförande av Project 2025 under en eventuell Trump-administration, särskild med avseende på att skydda hbtqi-personers rättigheter och sexuella och reproduktiva rättigheter i utsatta regioner. Linnéa Wickman har också frågat utrikesministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att säkerställa att Sveriges och EU:s arbete inom FN och andra internationella organisationer inte försvagas i ljuset av de potentiella konsekvenserna vid ett eventuellt genomförande av Project 2025, i vilket USA föreslås drastiskt minska sitt engagemang och bistånd till FN och andra internationella hälso- och rättighetsorganisationer. Frågorna har överlämnats till mig.

Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.

 

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt hbtqi-personers fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna är högt prioriterade frågor för regeringen och centrala delar av vår utrikespolitik och vårt internationella utvecklingssamarbete.

Det finns ett starkt globalt motstånd vad gäller frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt hbtqi-personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Regeringen ser ständigt över hur vi kan stärka effektiviteten i vårt agerande för att få bästa möjliga genomslag för Sveriges prioriteringar.

Sveriges utrikes- och biståndspolitik omfattar en bredd av politiskt och finansiellt engagemang för alla individers fulla åtnjutande av de mänskliga fri- och rättigheterna. I vårt försvar av varje individs rätt att bestämma över sitt eget liv och sin egen kropp verkar Sverige främst inom ramen för vårt EU-samarbete och vårt nordiska samarbete, men också i samarbete med andra likasinnade länder. Sverige verkar inom internationella organisationer, främst FN, samt genom dialog med det civila samhället och den privata sektorn.

Sveriges stödjer också inom ramen för vårt internationella utvecklingssamarbete insatser för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och hbtqi-personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, inklusive genom flera olika civilsamhällesorganisationer och internationella organisationer, till exempel FN:s befolkningsfond UNFPA. Svenskt bistånd kan på så sätt konkret hjälpa många kvinnors, flickors och hbtqi-personers tillgång till sexuella och reproduktiva hälsotjänster och produkter i utsatta regioner.

Stockholm den 20 september 2024

 

 

 

Benjamin Dousa

 

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.