Det handskrivna ordet
Skriftlig fråga 2019/20:1044 av Michael Rubbestad (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-03-04
- Överlämnad
- 2020-03-04
- Anmäld
- 2020-03-05
- Sista svarsdatum
- 2020-03-11
- Svarsdatum
- 2020-03-18
- Besvarad
- 2020-03-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Lärare i gymnasieskolan har uppmärksammat att allt fler elever som lämnar högstadiet för vidare studier på gymnasienivå inte längre kan skriva för hand och har svårt för att stava, sätta ut skiljetecken och stor bokstav. Gymnasieläraren Filippa Mannerheim, som undervisar i svenska och historia samt även är skoldebattör, hänvisar till forskning som menar att handskriften är tätt sammankopplad med lärande.
Enligt forskaren och handkirurgen Göran Lundborg skapar handens rörelser ett sorts minnesspår i hjärnans motoriska och sensoriska delar som främjar inlärning och memorering.
En studie publicerad i tidskriften Psychological Science 2014 visade att studenterna fick en djupare förståelse för innehållet i en föreläsning när de antecknade för hand jämfört med när de antecknade på en dator. Studenterna som antecknade för hand använde i högre grad sina egna ord, vilket tyder på att de bearbetade informationen mer, enligt forskarna.
Digitala verktyg och digital kompetens behövs såväl i samhället som i den svenska skolan, men inte på bekostnad av användandet av papper, penna och det handskrivna ordet.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Hur avser ministern att agera för att det handskrivna ordet ska fortsätta att vara en naturlig del av den svenska skolan och kanske till och med stärkas i en alltmer digital värld?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1044 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
U2020/00889/S
Utbildningsdepartementet
Utbildnings
ministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1044 av Michael Rubbestad (SD)
Det handskrivna ordet
Michael Rubbestad har frågat mig hur jag avser att agera för att det handskrivna ordet ska fortsätta att vara en naturlig del av den svenska skolan och kanske till och med stärkas i en alltmer digital värld.
Av läroplanen för grundskolan framgår att skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Eleverna ska bland annat kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Det innebär att såväl digitala verktyg som böcker, papper och penna behövs i svensk skola. Eleverna ska både utveckla sin digitala kompetens och lära sig att använda det handskrivna ordet.
Läroplanen för grundskolan är tydlig när det gäller att skriva för hand. I det centrala innehållet, som är utgångspunkten för undervisningen, anges att eleverna redan i lågstadiet ska få möjlighet att arbeta med handstil i ämnena svenska och svenska som andraspråk. Även i kunskapskraven lyfts förmågan att skriva för hand. För att en elev ska nå kunskapskraven i årskurs 3 behöver eleven bland annat kunna skriva enkla texter med läslig handstil.
Läroplanen är ett av lärarnas viktigaste styrdokument. Jag har ett stort förtroende för att lärarna följer och fortsatt kommer att följa läroplanen och således ger eleverna i svensk grundskola den undervisning som de har rätt till.
Stockholm den 18 mars 2020
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.