Det fria skolvalet
Skriftlig fråga 2015/16:116 av Ida Drougge (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-10-08
- Överlämnad
- 2015-10-08
- Anmäld
- 2015-10-13
- Svarsdatum
- 2015-10-14
- Besvarad
- 2015-10-14
- Sista svarsdatum
- 2015-10-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Skolkommissionens ordförande och utbildningsministern har de senaste veckorna beskyllt skolvalet för att vara den stora anledningen till att elever ges olika och orättvisa förutsättningar att lyckas i skolan. Detta göra man trots att de störta skillnaderna är mellan klassrum och inte mellan skolor. Enligt IFAU kan skolvalet ha påverkat skolsegregationen med 3,5 procent. Den stora boven i dramat är snarare bostadssegregationen. Under riksdagens frågestund frågade undertecknad ministern om hans syn på skolvalet, och svaret var då bland annat att han kan tänka sig gemensamma kommunala köer.
Hur skulle en sådan gemensam kö fungera?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:116 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2015/04809/GV | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:116 av Ida Drougge (M) Det fria skolvalet
Ida Drougge har frågat mig om hur en gemensam kö för kommunala och fristående skolor skulle fungera.
En utgångspunkt för det svenska skolväsendet är att alla, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ska ha lika tillgång till utbildning. Huvudmän kan därför inte välja vilka elever de ska ta emot till sina utbildningar, utan alla skolor ska vara öppna för alla behöriga sökande.
För fristående grundskolor gäller att om det finns fler sökande än antalet platser ska urvalet göras på de grunder som Statens skolinspektion godkänner. Skolinspektionen har bl.a. godkänt kötid och syskonförtur som grunder för urval. Hur ett kösystem ska vara organiserat och dokumenterat är i dagsläget oreglerat. Därför är det svårt för Skolinspektionen att kontrollera att bestämmelserna i skollagen (2010:800) har följts.
För att säkerställa att alla elever har lika tillgång till utbildning och att alla skolor är öppna för alla behöriga sökande har regeringen uppdragit åt Skolkostnadsutredningen (U 2014:14) att bl.a. utreda alternativa regleringar som syftar till att säkerställa att antagningen av elever sker i enlighet med skollagen. En lösning som utredningen ska överväga är att lägeskommunen görs ansvarig för administrationen av köer och antagning av elever även till de fristående skolor som ligger i kommunen. Utredningen ska enligt direktiven redovisa sina förslag senast den 31 mars 2016 (dir.2015:37).
Stockholm den 14 oktober 2015
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.