Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

den väntade motattacken

Skriftlig fråga 2000/01:1694 av Viklund, Margareta (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-09-17
Anmäld
2001-09-18
Besvarad
2001-09-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 september

Fråga 2000/01:1694

 av Margareta Viklund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om den väntade motattacken

Chockade och bestörta blev vi genom massmedierna den 11 september 2001 vittnen till ett terrordåd med fruktansvärda konsekvenser för tusentals människors liv och levnad. För många av oss var det svårt att ta in det fruktansvärda vi genom massmedierna blev vittnen till och som nästan hela världen fördömde. Det kom så nära. Och vi blev medvetna om vår sårbarhet.

Nästan självklart ropas nu på vedergällning. Ingen enskild människa, organisation eller nation ska ostraffat få eller kunna angripa den fria och rika världen. Nej, ingen har väl egentligen rätt att angripa någon. Men när maktbegäret inte har några lagar om rätt eller fel utan bara talar om bestraffning, då blir det blodsutgjutelse och oskyldiga människors, främst kvinnors och barns, lidande och död.

Om nu verkligen USA planerar att angripa Afghanistan för att bestraffa och få tag på Usama bin Ladin för att ställa honom inför rätta, borde det kunna ordnas en korridor ut ur landet för framför allt alla de kvinnor och barn, som inte har haft något med talibaner eller bin Ladin och hans terrorgrupp att göra utan tvingats in i en situation som väl ingen enda av oss skulle vilja vara inne i.

Min fråga till utrikesministern är:

Vilka åtgärder avser utrikesministern vidta för att förhindra att oskyldiga människor dras in i den motattack, som väntas bli följden av det fruktansvärda terrordådet i USA den 11 september 2001?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1694 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 27 september

Svar på fråga 2000/01:1694 om den väntade motattacken

Utrikesminister Anna Lindh

Margareta Viklund har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att förhindra att oskyldiga människor dras in i den motattack, som väntas bli följden av det fruktansvärda terroristdådet i USA den 11 september 2001.

De terroristattacker som för drygt två veckor sedan genomfördes i USA sände chockvågor världen över. Omvärlden slöt så gott som enhälligt upp bakom USA, inte minst genom antagandet av FN:s säkerhetsråds resolution den 12 september, och uttryckte beredskap att göra gemensam sak med USA i kampen mot terrorismen. Statsministern slog i regeringsförklaringen fast att terroristdåden i USA var ett angrepp på oss alla, och att alla demokratiska krafter nu måste bilda gemensam front i kampen mot terrorismen. Den amerikanska administrationen har sedan attentaten betonat att kampen mot terrorismen måste föras på lång sikt och inbegripa åtgärder på alla plan @ det juridiska, diplomatiska, politiska och militära.

Sverige erkänner USA:s rätt att tillgripa självförsvar för att förhindra att landet utsätts för fler terroristdåd från dessa förövare. Denna bedömning styrks av FN:s säkerhetsrådsresolution 1368. Fokus har riktats mot talibanregimen och Afghanistan, där den misstänkte terroristen Usama bin Ladin antas uppehålla sig. Den svenska regeringen har betonat att en eventuell militär motaktion måste riktas mot legitima mål och vara proportionerlig. Åtgärderna får inte utgöra en ren hämnd utan ska syfta till att få förövarna att upphöra med attacker av detta slag. USA är skyldigt att beakta den humanitära rätten, vars syfte är att i en väpnad konflikt skydda civila.

I samband med konflikter är det av yttersta vikt att världssamfundet vidtar åtgärder för att lindra situationen för den civila delen av befolkningen. Sverige har inom EU framhållit att unionen måste verka för att livsmedelsförsörjningen till folket i Afghanistan omedelbart säkras och att hjälppersonal kan återvända till landet.

Terrorister försöker att rättfärdiga sina dåd samtidigt som man urskillningslöst dödar människor. Det är angeläget att Sverige, EU och världssamfundet gemensamt vidtar åtgärder för att bekämpa terrorism i alla dess former. En viktig del är att söka motverka att extremistiska grupper finner grogrund i fattiga människors hopplöshet och förtvivlan. Det handlar om att arbeta för såväl demokrati och mänskliga rättigheter som för att de sociala och ekonomiska klyftorna ska minska mellan nord och syd. Utvecklingspolitik utgör en betydelsefull del i detta sammanhang.

Sverige är en av de största givarna av humanitärt bistånd till Afghanistan. Stödet kanaliseras bl.a. genom UNHCR. UNHCR har under den senaste veckan skickat extra personal till regionen för att förstärka beredskapen. När FN förra veckan lanserade en nödappell för de uppkomna resursbehoven verkade Sverige aktivt för att begäran om bidrag skulle hörsammas av såväl EU:s enskilda medlemsstater som av unionen. Sverige kom också överens med UNHCR om att 5 miljoner kronor av det svenska årsbidraget ska gå till den nya krisen i området. Av det svenska humanitära biståndet till Afghanistan om 125 miljoner kronor går drygt 33 miljoner kronor till Svenska Afghanistankommittén. Kommittén driver en imponerande verksamhet inom framför allt hälso- och utbildningssektorn. Kommitténs grundskoleprogram omfattar 163 000 elever och 5 600 lärare. Hälsoprogrammet inbegriper 167 kliniker i 19 provinser. Kommittén har nyligen meddelat att tack vare den satsning som gjorts på lokal personal, fortsätter dess program nästan som normalt trots evakueringen och kan förhoppningsvis så göra året ut.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.