Den syriska regimens tortyr
Skriftlig fråga 2020/21:2077 av Sara Gille (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-03-04
- Överlämnad
- 2021-03-05
- Anmäld
- 2021-03-09
- Svarsdatum
- 2021-03-17
- Besvarad
- 2021-03-17
- Sista svarsdatum
- 2021-03-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Kriget i Syrien startade i mars 2011, till följd av den arabiska våren. Efter ett årtionde av krig rapporteras det att nästan 400 000 människor har mist livet, att fler än 100 000 är försvunna och att över 13 miljoner har flytt från sina hem. Fler än 12 000 människor misstänks ha dött av tortyr i syriska fängelser. Den syriska regimen anklagas för att ha begått brutala krigsbrott där barn har kvävts av kemiska stridsmedel, sjukhus har bombats och fångar har torterats i industriell skala. Tusentals människor blivit systematiskt utsvultna, slagna och torterade till döds i Syriens fängelser. Trots att det finns tydliga bevis på hur den syriska regimen har torterat tusentals människor, och många överlevande som kan vittna om brotten, har inte någon ställts till svars. Det råder onekligen inga tvivel om att det har begåtts grova brott mot mänskligheten.
I september 2020 skrev människorättsorganisationen Human Rights Watch följande: "Fysiska och psykiska tortyrmetoder har varierat från skendränkning och våldtäkt till att brännas levande eller slängas in i celler tillsammans med döda fångar”. Detta sedan Nederländerna tagit ett första formellt steg inom FN-systemet för att skipa rättvisa. Nederländerna anklagar nu Syrien för grova människorättskränkningar, framför allt mot FN:s tortyrkonvention. Även användningen av kemiska stridsmedel tas upp. Nederländerna försöker att skipa rättvisa och ställa Bashar al-Asads regim till svars för brott mot internationell rätt.
Den syriska regeringen förnekar brott mot konventionen alltmedan omvärlden ser på när människor torteras till döds.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesministern Ann Linde:
På vilket sätt avser ministern och regeringen att verka för att dessa fruktansvärda brott upphör och att de skyldiga ställs till svars?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2077 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på fråga 2020/21:2077 av Sara Gille (SD)
Den syriska regimens tortyr
Sara Gille har frågat mig på vilket sätt regeringen avser att verka för att den syriska regimens fruktansvärda brott upphör och att de skyldiga ställs till svars.
Ansvarsutkrävande för och lagföring av de brott mot internationell rätt som begåtts i Syrien är av yttersta vikt. Sverige har tillsammans med en stor del av det internationella samfundet argumenterat för att situationen i Syrien bör hänskjutas till Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Eftersom Syrien inte accepterat dess domsrätt krävs ett beslut av FN:s säkerhetsråd, något som tyvärr blockeras av motstånd bland de permanenta medlemmarna. Därför måste tills vidare andra vägar för ansvarsutkrävande sökas. Sverige har stöttat och kommer att fortsätta att stödja ansträngningar för att samla in bevis för framtida rättsliga åtgärder, inklusive den internationella oberoende bevisinsamlingsmekanismen för Syrien (IIIM) och FN:s oberoende undersökningskommission om Syrien (CoI).
Som ett komplement till internationell lagföring har många stater också möjlighet att lagföra för brott begångna i Syrien inom ramen för det nationella rättsväsendet. Svenska domstolar var de första med fällande domar som rör brott begångna i konflikten i Syrien.
Stockholm den 17 mars 2021
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

