Den syriska regimens angrepp mot minoriteter

Skriftlig fråga 2025/26:381 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2026-01-09
Överlämnad
2026-01-12
Anmäld
2026-01-13
Svarsdatum
2026-01-21
Besvarad
2026-01-21
Sista svarsdatum
2026-01-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Den 6–9 januari 2026 utbröt våldsamma strider i Aleppo mellan syriska regeringsstyrkor, kontrollerade av den HTS-dominerade interimsregeringen och dess ledare Ahmad al-Sharaa, och kurdiska styrkor knutna till Syriska demokratiska styrkorna (SDF) samt dess säkerhetsenhet Asayish. Konflikten har främst drabbat de kurdiskdominerande stadsdelarna Sheikh Maqsoud och Ashrafieh, där regeringsstyrkorna inlett intensiva beskjutningar med tungt artilleri efter att ha utlyst evakueringar och förklarat områdena "stängda militära zoner".

Enligt rapporter från oberoende källor som Reuters, Associated Press, Al Jazeera och BBC har striderna utöver många döda och skadade orsakat en massflykt av över 140 000 invånare. SDF beskriver attackerna som oproportionerliga och riktade mot civila områden, inklusive bostäder, sjukhus och infrastruktur. Det är inte förvånande att islamistregimens användning av tunga vapen i tätbefolkade områden också ses som en form av kollektiv bestraffning mot den kurdiska befolkningen, vilket väcker allvarliga farhågor om etniska spänningar med målet att fördriva den kurdiska befolkningen.

Striderna sker i ett spänt läge efter att förhandlingar om att integrera SDF i nationella institutioner – enligt en överenskommelse från mars 2025 – har brutit samman. Den terroranknutna HTS-ledda regimen, med rötter i al-Qaidarelaterade strukturer och ledd av en president med bakgrund i jihadistiska nätverk, har upprepade gånger visat brist på tillit till kurdiska aktörer, trots löften om inkludering och minoritetsskydd.

Kurdiska SDF har däremot varit en nyckelallierad till västvärlden i kampen mot islamistiska fanatiker så som HTS föregångare al-Nusra och Islamiska staten. SDF, med stöd från USA och den internationella koalitionen, spelade en avgörande roll i att besegra Islamiska staten (IS/Daish) territoriella kalifat i Syrien, inklusive befrielsen av Raqqa och den slutliga segern i Baghuz 2019. Tusentals SDF-krigare har offrat sina liv i denna kamp, och styrkan fortsätter att vakta fångläger med tiotusentals IS-anhängare för att förhindra en återuppståndelse av terrorgruppen.

Den nya regimens aggressiva agerande mot SDF och kurdiska områden i Aleppo är knappast förvånande sett till deras attacker mot andra minoriteter som druser och alawiter, men det är djupt oroväckande. Detta riskerar att underminera stabiliteten i Syrien och hota minoriteters säkerhet, vilket kräver agerande från omvärlden.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard önskas mot bakgrund av detta svara på följande fråga:

 

Hur ser ministern på den syriska regimens attacker mot kurder, och kommer hon och regeringen att vidta sanktioner eller några andra åtgärder mot bakgrund av detta?

Svar på skriftlig fråga 2025/26:381 besvarad av Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Svar på fråga 2025/26:381 Den syriska regimens angrepp mot minoriteter

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

 

Svar på frågorna 2025/26:381 av Markus Wiechel (SD)
Den syriska regimens angrepp mot minoriteter; 2025/26:390 av Lawen Redar (S) Skyddet av etniska och religiösa minoriteter i Aleppo och 2025/26:391 av Björn Söder (SD) Syriska regimens övergrepp

Markus Wiechel har frågat mig hur jag ser på den syriska regimens attacker mot kurder, och ifall jag och regeringen kommer att vidta sanktioner eller några andra åtgärder mot bakgrund av detta. Vidare har Lawen Redar frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att säkerställa att Sveriges kontakter och diplomatiska relationer med aktörer i Syrien tydligt villkoras av respekt för etniska och religiösa minoriteters rättigheter samt av ett omedelbart upphörande av våldshandlingar riktade mot civila i Aleppo och andra delar av landet. Björn Söder har också frågat mig om min och regeringens inställning till styret i Damaskus, och vilka åtgärder jag och regeringen vidtar med anledning av de övergrepp som pågår mot minoriteter i Syrien.

De våldsamheter som drabbat civila är oförsvarliga och inblandade aktörer måste visa återhållsamhet. Det är välkommet att den syriska övergångsregeringen och självstyret i nordöstra Syrien nådde överenskommelser den 18 och den 20 januari. Vi uppmanar parterna att efterleva överenskommelserna på ett ordnat sätt. Likaså förväntar vi oss att övergångsregeringen och självstyret i nordöstra Syrien lever upp till sina åtaganden enligt det avtal som slöts dem emellan den 10 mars 2025. Sverige och EU fortsätter att i samtal med den syriska övergångsregeringen med emfas framföra vikten av ett inkluderande Syrien som är säkert för alla, inklusive för personer som tillhör religiösa och etniska grupper. Sverige träffar regelbundet företrädare för dessa grupper för att ta del av deras syn på utvecklingen i landet.

I september 2025 beslutade regeringen om en reviderad biståndsstrategi för Syrienkrisen. Revideringen innebär bland annat ett ökat fokus på religionsfrihet och ett stärkt rättighetsskydd för personer som tillhör religiösa grupper samt åtgärder för att förebygga extremism. Sverige kommer fortsätta lyfta vikten av ansvarsutkrävande för de brott som begåtts och begås i Syrien.

Stockholm den 21 januari 2026

 

 

Maria Malmer Stenergard

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.