Den syrianska minoritetens plats i den nya turkiska författningen
Skriftlig fråga 2011/12:440 av Halef, Robert (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2012-03-01
- Inlämnad
- 2012-03-01
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2012-03-08
- Svar anmält
- 2012-03-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 mars
Fråga
2011/12:440 Den syrianska minoritetens plats i den nya turkiska författningen
av Robert Halef (KD)
till utrikesminister Carl Bildt (M)
Det turkiska parlamentet kommer under året att fatta beslut om en ny konstitution. Förslag till en ny grundlag tas emot fram till och med den 30 april 2012. Samtliga partier i den turkiska regeringen tog den 20 februari emot en delegation bestående av den syrianska representationen, kyrkor och föreningsrepresentanter vid ett möte i Ankara. De gjorde detta för att höra vilka krav den syrianska minoriteten har och vilka frågor de vill ska behandlas i Turkiets nya konstitution.
En lista med 13 krav lämnades in av den syrianska delegationen i samband med mötet. Bland annat kräver man:
· att den syrianska minoriteten erkänns
· att all av den turkiska staten konfiskerad mark återlämnas och att den orättfärdiga rättsliga processen mot klostret Mor Gabriel avblåses
· att den falska historieskrivningen av syrianer i turkiska skolböcker stoppas.
Mot denna bakgrund är min fråga till utrikesministern:
Kommer utrikesministern att i sina bilaterala kontakter med Turkiet och genom EU påtala den syrianska delegationens krav gällande den nya turkiska författningen?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:440 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2011/12:440 Den syrianska minoritetens plats i den nya turkiska författningen
Utrikesminister Carl Bildt
Robert Halef har frågat mig om jag i mina bilaterala kontakter med Turkiet och genom EU kommer att påtala den syrianska delegationens krav gällande den nya turkiska författningen.
Få frågor är av större betydelse för Turkiets demokratiseringsprocess än antagandet av en ny konstitution. Dagens konstitution är ett arv från militärkuppen 1980. Det råder konsensus bland Turkiets större partier om att denna inte är förenlig med det moderna, demokratiska Turkiet, och att den behöver ersättas med något helt nytt.
En ny konstitution bör sätta individens rättigheter i centrum på ett helt annat sätt än tidigare. Med ett sådant stärkt rättighetsskydd, i linje med Europarådets konvention för mänskliga rättigheter, skulle också medlemskapsförhandlingarna med EU påverkas positivt. Att minoritetsgruppers rättigheter respekteras är en central del i den konstitutionella debatten. Det är positivt att man valt en inklusiv process för att bereda det nya konstitutionsförslaget, och att den särskilt upprättade kommittén för konstitutionsreformen, där alla partier ingår, tagit emot företrädare för minoriteter. Att utrikesminister Davutoglu mötte flera religiösa minoriteters företrädare, bland andra den syrisk-ortodoxa kyrkan, i Istanbul den 3 mars, är ett steg i samma riktning.
Sverige och EU uppmärksammar regelbundet minoritetsfrågorna, inklusive rättsprocesserna mot klostret Mor Gabriel, i dialogen med Turkiet. 2011 års översynsrapport från EU-kommissionen är ett exempel där EU:s linje tydligt framgår.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.