Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

den svenska välfärdsmodellen

Skriftlig fråga 2004/05:1410 av Johansson, Jörgen (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-04-14
Inlämnad
2005-04-14
Besvarad
2005-04-20
Svar anmält
2005-04-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 april

Fråga 2004/05:1410

 av Jörgen Johansson (c) till finansminister Pär Nuder om den svenska välfärdsmodellen

Larmrubrikerna i medierna beskriver svenskens sjuksituation som framstår som en allt större ekonomisk belastning i framtiden. Dagens utveckling är en direkt fara för den svenska välfärden. Antalet förtidspensionärer ökar främst bland 60-talisterna. Någon som blir förtidspensionär vid 35 års ålder kan komma att kosta försäkringssystemet 5 miljoner kronor vid sidan av produktionsbortfallet. Parallellt med detta konstateras att en hel generation kan få förkortad livslängd på grund av fetma.

Situationen i samhället är alltså alarmerande och visar på systemfel som bör analyseras och åtgärdas. Åtgärdsprogram är givetvis anknutna till olika fackområden, men gemensamt för den rådande situationen är att belastningen på ekonomin såväl i dag som i framtiden är påtaglig och bör därför kraftfullt åtgärdas. Ur såväl mänsklig som ekonomisk synvinkel måste kraftfulla åtgärdsprogram skapas.

I alltför många år har det diskuterats om åtgärder i skolan för att minska utvecklingen av alltfler överviktiga barn. Trots detta sker för lite och frågan framstår som icke prioriterad. Frågan om hälsosituationen i Sverige är i dag ett av landets allvarligaste ekonomiska problem, vid sidan av de mänskliga problemen.

Min fråga till finansministern är:

Vad avser ministern att göra för att reella åtgärder vidtas så att den svenska välfärdsmodellen ges en möjlighet att bestå och vidareutvecklas?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1410 besvarad av Pär Nuder

den 20 april

Svar på fråga 2004/05:1410 om den svenska välfärdsmodellen

Finansminister Pär Nuder

Jörgen Johansson har frågat mig vad jag avser att göra för att reella åtgärder vidtas, så att den svenska välfärdsmodellen ges en möjlighet att bestå och vidareutvecklas.

Sverige har en mycket bra och välutvecklad välfärd som vi gemensamt byggt upp under många år. De offentliga välfärdssystemen är prioriterade för regeringen och därför fortsätter vi att satsa på välfärden.

En viktig aspekt som frågeställaren tar upp är barnens situation. En hög personaltäthet är avgörande för kvaliteten i barns och ungdomars verksamheter. Mellan 2005 och 2007 genomför därför regeringen riktade satsningar så att 6 000 fler förskollärare, barnskötare och annan personal kan anställas i förskolan. Dessutom fullföljs satsningen mellan 2001 och 2006 så att 15 000 fler lärare och andra specialister kan anställas inom grund- och gymnasieskolan.

Ohälsan i Sverige är ett stort problem. Därför har regeringen satt upp ett mål om halverad ohälsa mellan 2002 och 2008. Vi ser nu att målet är inom räckhåll. För att nå målet har regeringen exempelvis infört ett medfinansieringsansvar på 15 % av sjukpenningkostnaderna för att ge arbetsgivarna större incitament att verka för att minska sjukfrånvaron på våra arbetsplatser. Försäkringskassan, länsarbetsnämnder, landsting och kommuner har också fått möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för att använda resurserna mer effektivt. Detta är kraftfulla åtgärder för att även på sikt minska antalet sjuk- och aktivitetsersättningar.

En gemensam faktor för både ohälsan i arbetslivet och barnens hälsa är sjukvården. Svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet och personalen har god kompetens. Det finns dock problem på vissa håll med långa väntetider. Därför införs en nationell vårdgaranti den 1 november 2005. Ingen ska behöva vänta mer än tre månader från beslut till planerad behandling.

Den svenska välfärdsmodellen är på många sätt unik och regeringen fortsätter att genomföra åtgärder så att den kan fortsätta att utvecklas och förbättras.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.