Den svenska välfärdsmodellen och jämlikheten

Skriftlig fråga 2006/07:447 av Juholt, Håkan (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-01-08
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2007-01-16
Besvarad
2007-01-22
Svar anmält
2007-01-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 januari

Fråga

2006/07:447 Den svenska välfärdsmodellen och jämlikheten

av Håkan Juholt (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Jämlikheten är en del av den svenska välfärdsmodellen. Jämlikheten som mål och arbetssätt kan inte begränsas till ett enskilt politikområde. Den sträcker sig in i kultur- och utbildningspolitik, barnens och ungdomarnas vardag, vården och omsorgen, jobbet och fritiden, boendet och biståndet. Jämlikheten i syfte att uppnå utjämnande effekter är effektiv och mätbar på de flesta politikområden.

Den budget som finansminister Anders Borg presenterade i oktober saknar helt rättviseprofil. Hushållens ekonomiska standard förväntas fortsätta att öka, men det är en ökning som sker på ett sätt som får vårt samhälle att glida isär. Riksdagens utredningstjänst visar att nästan hälften av ökningen av nettoinkomster sker för dem som tjänar över 331 000 kr per år, samtidigt som de som tjänar mellan 154 000 och 187 000 per år får nöja sig med 1,3 % av den totala ökningen.

Det behövs en övergripande politik för jämlikhet och en systematisk uppföljning av vad som sker på olika samhällsområden när det gäller jämlikheten. Det räcker inte att enbart hänvisa till något som man betecknar som jobbpolitik.

Jag vill fråga finansministern vilka åtgärder han är beredd att vidta för att den svenska välfärdsmodellen med jämlikheten som mål och arbetssätt ska kunna behållas.

Svar på skriftlig fråga 2006/07:447 besvarad av Finansminister Anders Borg

den 22 januari

Svar på fråga

2006/07:447 Den svenska välfärdsmodellen och jämlikheten

Finansminister Anders Borg

Håkan Juholt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att den svenska välfärdsmodellen med jämlikheten som mål och arbetssätt ska kunna behållas, det vill säga att fördelningen av inkomster ska vara jämn.

För att upprätthålla och säkra den svenska välfärdsmodellen krävs att flera människor kan försörja sig på eget arbete. Det är utgångspunkten för regeringens politik. Att minska utanförskapet på svensk arbetsmarknad är regeringens enskilt viktigaste uppgift, människor ska kunna lämna bidragsberoende till förmån för arbete.

Med en sådan politik kommer de ekonomiska skillnaderna mellan olika grupper att minska. De samlade fördelningseffekterna av regeringens förslag har analyserats i den fördelningspolitiska redogörelsen i budgetpropositionen samt av riksdagens utredningstjänst (RUT). Beräkningarna, från såväl RUT som i budgetpropositionen, visar att de samlade effekterna på inkomstspridningen är mycket små. När individerna delas in i tio grupper efter inkomst vinner samtliga grupper på förslagen. Den grupp som vinner allra mest relativt sin inkomst är låginkomsttagarna. Även när befolkningen delas in i olika åldrar, regioner eller utifrån familjesammansättning vinner samtliga grupper.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.