Den svenska sysselsättningsstatistiken
Skriftlig fråga 2020/21:1366 av Katarina Brännström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-20
- Överlämnad
- 2021-01-20
- Anmäld
- 2021-01-21
- Svarsdatum
- 2021-01-27
- Besvarad
- 2021-01-27
- Sista svarsdatum
- 2021-01-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
I Sverige finns det ett omfattande utanförskap där många saknar egen försörjning och lever på olika typer av ersättningar och bidrag. Den höga invandringen har stor betydelse då alldeles för många invandrare inte har etablerat sig på arbetsmarknaden. I politiken talas det ofta om människor som sysselsatta, trots att det begreppet inte säger något om huruvida man kan försörja sig eller om man har ett arbete. Det räcker att ha arbetat en timme för att räknas som sysselsatt i den statistiken.
Enligt den senast tillgängliga statistiken lever cirka 750 000 människor i åldern 20–64 år på bidrag och ersättningar, så kallade helårsekvivalenter. Därutöver finns det väldigt många som har en så låg bruttoinkomst att de inte kan försörja sig. Sammantaget kan det vara närmare 2 miljoner människor som behöver försörjningsstöd av samhället, enligt en forskningsrapport.
Samhället och politiken bör göra allt för att stimulera fler till arbete samt ställa högre krav på den som i arbetsför ålder inte försörjer sig själv.
Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
Ämnar ministern vidta åtgärder för att öka andelen som försörjer sig själva samt införa ett mätbart självförsörjningsmål?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1366 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Svar på fråga 2020/21:1366 av Katarina Brännström (M) Den svenska sysselsättningsstatistiken
Katarina Brännström har frågat mig om jag ämnar vidta åtgärder för att öka andelen som försörjer sig själva samt införa ett mätbart självförsörjningsmål.
Arbete är den viktigaste förutsättningen för egen försörjning och etablering i samhället. Regeringen har därför vidtagit en rad kraftfulla åtgärder för att fler ska ha ett jobb att gå till och för att minska konsekvenserna av den pågående pandemin för jobb och företag.
I enlighet med budgetpropositionen som gäller från årsskiftet har över 100 miljarder kronor 2021 tillförts för att återstarta ekonomin, samtidigt som långsiktiga reformer ska bidra till att lösa samhällsproblemen. Sammantaget bedöms reformerna medföra att arbetslösheten blir drygt 1,3 procentenheter lägre jämfört med om förslagen inte genomförs. Det motsvarar cirka 75 000 fler jobb.
Satsningarna inom arbetsmarknadspolitiken 2021 uppgår till över 9 miljarder kronor. Arbetsförmedlingen förstärks med 1 miljard kronor för att möta den ökade arbetslösheten samt för att säkerställa en ändamålsenlig lokal närvaro och likvärdig service i hela landet. Vidare satsas över 2 miljarder kronor för att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, upphandlade matchningstjänster, extratjänster och introduktionsjobb.
Efter budgetpropositionen har regeringen beslutat att den tillfälliga möjligheten att förlänga stödtiden för extratjänster, introduktionsjobb och stöd för start av näringsverksamhet som regeringen infört under 2020 även ska gälla under 2021.
Vidare har regeringen i den extra ändringsbudgeten som nyligen lämnats föreslagit att medel tillförs för en fortsatt möjlighet till förlängning av den maximala stödtiden för nystartsjobb under 2021. Samtidigt föreslås att de ökade möjligheter till arbetslöshetsersättning för företagare som regeringen beslutade för 2020 förlängs till och med 2021.
Genom stödet vid korttidsarbete (korttidspermittering) har hundratusentals löntagare hittills undgått risken att bli av med jobbet och företagen har kunnat behålla viktig arbetskraft. När smittspridningen nu ökat och restriktioner är nödvändiga kan systemet bidra till att rädda fler jobb som annars hade försvunnit. Med anledning av lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, den s.k. pandemilagen, har regeringen därför nyligen lämnat ett förslag om förstärkt korttidspermittering till riksdagen.
Dessutom har regeringen beslutat att tillfälligt sänka arbetsgivaravgifterna för arbetsgivare som anställer unga som vid årets ingång har fyllt 18 år men inte 23 år. Arbetsgivaravgifterna kommer vara sänkta till en nivå på 19,73 procent mellan januari 2021 till och med mars 2023. Genom förslaget kan företag som har drabbats hårt ekonomiskt av den pågående pandemin, inte minst företag i hotell- och restaurangbranschen där många unga är anställda, minska sina kostnader och därmed få ett utökat utrymme att anställa unga.
För att förbättra förutsättningarna för nyanlända att komma in snabbare på arbetsmarknaden ska nyanlända kvinnor och män kunna ges möjlighet att delta i ett så kallat intensivår, inom ramen för etableringsprogrammet, från och med den 15 april 2021. Intensivåret innebär att deltagare i upp till ett års tid får ta del av insatser som sker parallellt eller i tät följd med högt tempo. Syftet med intensivåret är att deltagarna ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat intensivår. Insatserna ska utformas utifrån arbetsgivares behov, individens förutsättningar och behov samt utbudet av insatser.
Regeringen har föreslagit i en proposition att språkplikt införs som krav för rätt till försörjningsstöd. För att ha rätt till försörjningsstöd kan socialnämnden i dag begära av den som kan arbeta att denne står till arbetsmarknadens förfogande. Med förslaget förtydligas att den sökande vid behov även är skyldig att delta i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola för att vara berättigad försörjningsstöd. Syftet med tillägget är att tydliggöra vikten av att delta i språkutbildning för att
förbättra möjligheten att få ett arbete och att etableras i Sverige. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2021.
Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att ta fram och sprida exempel på kommuners arbetssätt och insatser som riktas till föräldralediga som tar emot försörjningsstöd i syfte att förbereda dem för att kunna stå till arbetsmarknadens förfogande efter föräldraledigheten. Uppdraget slutredovisades i december 2020.
Det är viktigt att det blir mer lönsamt för biståndsmottagare att ta tillfälliga jobb och utöka sin arbetstid. I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen därför en förändring av jobbstimulansens särskilda beräkningsregel vid försörjningsstöd, så att 50 procent av arbetsinkomsten beaktas vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Den tidigare beräkningsregeln avsåg 25 procent av arbetsinkomsten. Den särskilda beräkningsregeln gäller i 24 månader. Syftet med förändringen är att minska marginaleffekterna vid arbete. Förändringen i beräkningen av jobbstimulansen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Reformeringen av ekonomiskt bistånd beräknas till 100 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2022.
Regeringen har vidtagit en rad betydelsefulla åtgärder för att fler ska ha ett arbete att gå till och därigenom kunna försörja sig och har i nuläget ingen avsikt att införa ett särskilt kvantitativt självförsörjningsmål.
Stockholm den 27 januari 2021
Eva Nordmark
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.