Den svenska modellen för arbetsmarknaden

Skriftlig fråga 2022/23:890 av Teresa Carvalho (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-08-01
Överlämnad
2023-08-02
Besvarad
2023-08-16
Sista svarsdatum
2023-08-16
Anmäld
2023-08-16
Svarsdatum
2023-08-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

 

Sedan regeringen tillträdde har ett oroväckande mönster tornat upp i arbetsmarknadspolitiken, nämligen att arbetsmarknadens parter undergrävs på ett sätt som riskerar att utmana den svenska modellen. Till de främsta exemplen hör etableringsjobben, som fortfarande inte kommit på plats, underfinansieringen av CSN, som hindrar löntagare att få del av omställningsstudiestödet, och det arbetsmarknadspolitiska rådet, där arbetsmarknadens parter exkluderas.

Etableringsjobben är kanske den mest genomarbetade reformen på åratal för att bryta långtidsarbetslösheten. Parterna har slitit länge med en överenskommelse, och det vore förödande för tilliten om politiken inte levererar sin del.

Det finns nu ett riksdagsbeslutat regelverk, ett godkännande från EU och pengar i budgeten. Allt som saknas sedan parterna tecknade avtalet i december 2022 är en smärre ändring av förordningen. Att regeringen inte gjort det än är mycket olyckligt. Det är ett uppseendeväckande nonchalant agerande gentemot arbetsmarknadens parter.

Som en del i den breda överenskommelsen om flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden sjösattes nyligen en historisk reform med omställningsstudiestödet. Det var löntagarnas stora uppsida i överenskommelsen (som kom till efter hårt politiskt tryck), och staten måste givetvis ta sin del av ansvaret för att inte äventyra helheten i det tecknade huvudavtalet. Omställningsstudiestödet ger svenska löntagare en fantastisk möjlighet till utveckling och till att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Resurserna till CSN borde inte få bli ett hinder, men så har det dessvärre blivit i starten för den här reformen. Detta trots att parterna gemensamt har vädjat till regeringen.

Att arbetsmarknadsministern har tillsatt ett expertråd för att diskutera aktuella frågor och utmaningar på arbetsmarknaden är bra. Men det är mycket märkligt att exkludera arbetsmarknadens parter och bortse från deras värdefulla kunskaper och erfarenheter. Det kan uppfattas som en signal om bristande respekt för parternas roll på den svenska arbetsmarknaden.

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson:

 

Är det en medveten strategi från regeringens sida att agera på ett sätt som undergräver parterna på svensk arbetsmarknad och i förlängningen riskerar att försvaga den svenska modellen, och om inte, hur avser ministern och regeringen att agera framgent för att stärka den svenska modellen? 

Svar på skriftlig fråga 2022/23:890 besvarad av Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L)

A2023/ 01059 Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:890 av Teresa Carvalho (S)
Den svenska modellen för arbetsmarknaden

Teresa Carvalho har frågat mig om det är en medveten strategi från regeringens sida att agera på ett sätt som undergräver parterna på svensk arbetsmarknad och i förlängningen riskerar att försvaga den svenska modellen, och om det inte är det, hur jag och regeringen avser att agera framgent för att stärka den svenska modellen.

För det första vill jag påpeka att den bild frågeställaren målar upp i sin fråga bygger på en missvisande verklighetsbeskrivning. Regeringen undergräver inte parterna på svensk arbetsmarknad och står, som jag redogjort för i riksdagen flera gånger, bakom den svenska modellen. Hittills under mandatperioden har jag haft möten med parterna vid ett flertal tillfällen i olika konstellationer och håller fortlöpande dialog.

Som jag tidigare redogjort för, bland annat i ett antal svar på riksdagsfrågor, så finns det ett regelverk för statlig ersättning för arbete i etableringsjobb som är i kraft sedan den 1 september 2022. Svenskt Näringsliv, Unionen och LO har därefter i slutet av 2022 enats om avtal avseende etableringsjobb. Men parternas avtal avviker i vissa avseenden från det redan beslutade regelverket.

I budgetpropositionen för 2023 finns det avsatta medel för etableringsjobb och regeringen bereder nu frågan och analyserar avtalets konsekvenser och hur det förhåller sig till gällande regelverk. I det arbetet finns det ett antal aspekter regeringen måste beakta som tar viss tid.

Genom propositionen Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (prop. 2021/22:176) genomfördes en historisk reform som lade grunden för nya huvudavtal mellan arbetsmarknadens parter.

Regeringen har infört omställningsstudiestödet precis på det sätt som aviserades i propositionen och som med stor majoritet antogs av riksdagen. Propositionen utgår i sin tur från den överenskommelse som träffats med parterna. Regeringen följer nu löpande hur reformen genomförs och har en nära dialog med berörda om hur införandet fortlöper.

Genom det arbetsmarknadspolitiska rådet har regeringen skapat ett forum där vi träffar akademin och för en diskussion om lärdomar avseende arbetsmarknadspolitiska insatser. Ett sådant sammanhang har tidigare inte funnits. Några myndigheter finns också representerade i rådet. De är dels representerade på grund av sin expertis på området, dels eftersom de genomför och utvärderar regeringens politik och dels eftersom de, likt politiken, har nytta av den kunskap som förmedlas.

Jag vill samtidigt lyfta fram att det arbetsmarknadspolitiska rådet inte är det enda forumet för att diskutera arbetsmarknadspolitiken. En dialog med arbetsmarknadens parter är likaledes viktig, och dem träffar regeringen ofta i olika sammanhang.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på en ansvarsfördelning mellan staten och arbetsmarknadens parter. Ansvarsfördelningen innebär att arbetsmarknadens parter har ett huvudansvar för lönebildningen i Sverige. Det är regeringens tydliga uppfattning att denna partsmodell som ligger till grund för lönebildningen i Sverige har varit välfungerande med få konfliktdagar, långsiktig reallönetillväxt och hög sysselsättningsgrad. Regeringen kommer därför fortsatt att värna den svenska arbetsmarknadsmodellen och parternas oberoende roll.

Stockholm den 16 augusti 2023

Johan Pehrson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.