Den svenska honungen

Skriftlig fråga 2022/23:934 av Sofia Skönnbrink (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-08-21
Överlämnad
2023-08-22
Anmäld
2023-08-31
Svarsdatum
2023-09-05
Sista svarsdatum
2023-09-05
Besvarad
2023-09-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

 

Att Sverige behöver öka sin inhemska produktion av livsmedel har blivit allt tydligare i tider av pandemi och krig. En högre försörjningsgrad gör oss mindre sårbara och möjliggör för våra medborgare att få tillgång till mat även vid handelshinder och kriser.

I dag ligger Sveriges försörjningsgrad på endast 50 procent, vilket innebär att varannan tugga mat är importerad. Försörjningsgraden behöver alltså öka när det kommer till flera livsmedelsgrupper, och det är därför viktigt att politiken stöttar och stimulerar produktion och förädling av svenska livsmedel.

Ett livsmedel som det kanske inte pratas så mycket om men som spelar stor roll för hela livsmedelskedjan är honungen. Utan de honungsproducerande bina hotas pollineringen av viktiga grödor, vilket i förlängningen skulle kunna få vår livsmedelsförsörjning att svikta. Biodlingarna och honungstillverkningen utgör med andra ord en viktig motor i den svenska livsmedelsproduktionen.

Ett stort hot mot den svenska honungen är att det i dag inte finns något krav på att ange ursprungsland i märkningen. I dag räcker det att uppge om det är EU-honung eller icke EU-honung. Tilläggas bör även att honung är världens mest förfalskade råvara och att nya metoder ständigt tas fram för att falsk honung ska kunna produceras i laboratorier runt om i världen. 

Det är inte acceptabelt att den svenska honungen konkurreras ut av förfalskade versioner eller av exemplar med oklara uppgifter om ursprung. Den svenska honungen behöver rättvisa konkurrensförutsättningar och reella möjligheter att ta plats på marknaden. Annars riskerar vi att hamna i ett läge där överskottet av svensk honung fortsätter att öka och flera professionella biodlare tvingas att lägga ned sin verksamhet.

EU-kommissionen presenterade i våras ett förslag om ändring av direktiven för bland annat honung, som skulle medföra att alla ursprungsländer där honungen har skördats ska anges på förpackningen. Det här är självklart positivt, men det saknas en tydlig tidsplan för hanteringen av ärendet i Europaparlamentet.

Jag vill därför fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:

 

Hur tänker ministern och regeringen agera här och nu för att inte riskera att de svenska biodlarna slås ut?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:934 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)


Svar på fråga 2022/23:934 av Sofia Skönnbrink (S)
Den svenska honungen

Sofia Skönnbrink har frågat mig hur jag och regeringen tänker agera här och nu för att inte riskera att de svenska biodlarna slås ut.

Enligt nu gällande honungsdirektiv (rådets direktiv 2001/110/EG av den 20 december 2001 om honung) ska det ursprungsland där honungen har skördats anges på etiketten. Om honungen har sitt ursprung i mer än en medlemsstat inom EU eller i mer än ett land utanför EU, får den uppgiften ersättas med en upplysning om att honungen är en blandning av EU-honung, en blandning av icke EU-honung eller en blandning av EU-honung och icke EU-honung.

Som Sofia Skönnbrink nämner presenterade EU-kommissionen den 21 april i år ett förslag till direktiv om ändring av de s.k. frukostdirektiven för honung, fruktjuice, sylt och marmelad och hållbarhetsbehandlad mjölk. När det gäller honungblandningar föreslår kommissionen att det ska vara obligatoriskt att ange alla ursprungsländer där honungen har skördats på etiketten.

Förhandlingar i Europeiska unionens råd inleddes av det svenska ordförandeskapet i maj och totalt hölls fyra möten i rådsarbetsgruppen inom loppet av en månad. Under det nuvarande spanska ordförandeskapet har ett möte ägt rum i början av juli och ett till är planerat till mitten av september. Många medlemsländer välkomnar kommissionens förslag om ursprungsmärkning av honungsblandningar men det har också framkommit att det är en grupp av medlemsländer som vill att det på etiketten tydligare ska framgå fördelningen av honungsblandningars ursprung.

EU-parlamentet utsåg i juni rapportören för det föreslagna direktivet om ändring av frukostdirektiven och kommissionen har förhoppningar om att en överenskommelse om förslaget kan nås mellan rådet, Europaparlamentet och kommissionen i slutet av 2023.

I jämförelse med dagens bestämmelser innebär kommissionens förslag att transparensen av honungblandningars ursprung ökar och konsumenterna får mer information för att kunna göra välinformerade val. Regeringen anser dock, i linje med ett antal andra medlemsländer, att mer information om honungsblandningars ursprung än det som föreslås av kommissionen bör kunna anges. Regeringen avser att driva den linjen i det fortsatta förhandlingsarbetet.

Jag är väl medveten om den situation som Sofia Skönnbrink beskriver med billig importerad honung som det förekommer fusk med vilket leder till en snedvriden konkurrens för svenska biodlare. Fusk i livsmedelskedjan är ett växande problem och det pågår för närvarande en utredning om stärkt offentlig kontroll för att upptäcka och motverka fusk i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan (dir. 2022:99), som ska utreda och lämna förslag som syftar till att stärka arbetet med att upptäcka och motverka fusk i livsmedelskedjan. Jag ser fram emot att ta del av utredningens betänkande när det överlämnas i slutet av februari 2024.

Jag vill också lyfta fram det stöd till biodling som finns i Sveriges strategiska plan för genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken som syftar till att bidra till bättre villkor för biodlingen så att produktionen av honung och andra biodlingsprodukter kan öka och produkterna kan säljas till bra priser. Stödet ska stärka sektorns konkurrenskraft och öka antalet yrkesbiodlare.

Stockholm den 5 september 2023

Peter Kullgren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.