den svenska byggforskningen
Skriftlig fråga 1997/98:317 av Bager, Erling (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-01-14
- Anmäld
- 1998-01-19
- Besvarad
- 1998-01-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
I början av december 1997 överlämnade utredningen SOU 1997:182 En ny plan-, bygg- och bostadsforskning till regeringen. I utredningen föreslås bl.a. att det statliga anslaget till byggforskning minskas med 85 till 100 miljoner kronor/år till omkring 90 miljoner kronor/år. Utredningen föreslår vidare att uppgiften att fördela forskningsanslagen sprids till sex olika myndigheter och organ. I dag hanteras medlen till byggforskningen sammanhållet av ett enda från näringsliv och myndigheter oberoende organ, Byggforskningsrådet, som strävat efter en förutsättningslös kvalitetsbedömning. Detta råd föreslår utredningen skall avvecklas.
Beslut om den svenska byggforskningens framtid måste grundas på en bredare analys än utredningens. Inte minst med hänsyn till de allvarliga konsekvenser utredningens förslag skulle få för den tekniska byggforskningen i en tid då energi-, material- och miljöfrågor knutna till byggande kräver teknisk forskning. Utredningen bör därför sändas på bred remiss. Det finns i dag tecken på att så inte kommer ske.
Med hänvisning till det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet:
Avser regeringen medverka till att utredningen SOU 1997:182 En ny plan-, bygg- och bostadsforskning blir föremål för en bred remissomgång med rimlig tidsram?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:317 besvarad av , ()
- Inrikesminister Jörgen Andersson
Erling Bager har frågat mig om regeringen avser att medverka till att förslagen i utredningsbetänkandet En ny plan-, bygg- och bostadsforskning (SOU 1997:182) blir föremål för en bred remissomgång med rimlig tidsram.
Det är självfallet angeläget att en allsidig belysning av förslagen i utredningens betänkande kommer till stånd. I detta syfte har ett trettiotal myndigheter och organisationer inbjudits att lämna sina synpunkter på utredningens förslag vid ett remissmöte i slutet av januari. För att ge ytterligare tid för remissinstanserna att precisera sina synpunkter ges de som så önskar också möjlighet att efter remissmötet inkomma med skriftliga förtydliganden. Därutöver finns alltid möjligheten för ytterligare intressenter att inkomma med synpunkter genom en s.k. spontanremiss.
Det remissförfarande som nu har inletts tillgodoser enligt min mening rimliga krav på en god remissbehandling av de aktuella förslagen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.