Den svenska basindustrins konkurrenskraft
Skriftlig fråga 2012/13:279 av Nilsson, Ingemar (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2013-01-24
- Inlämnad
- 2013-01-24
- Besvarad
- 2013-01-30
- Svar anmält
- 2013-01-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 24 januari
Fråga
2012/13:279 Den svenska basindustrins konkurrenskraft
till näringsminister Annie Lööf (C)
Förändringar i handeln med utsläppsrätter, som ingår i EU:s klimatmål, beräknas innebära höjda elpriser inom den närmaste framtiden. Detta försämrar konkurrenskraften för stora delar av den svenska elintensiva basindustrin, eftersom våra konkurrentländer som till exempel Tyskland, Norge och Storbritannien är beredda att kompensera sin industri för de ökade elpriserna, i enlighet med de möjligheter som EU:s regelverk ger.
För till exempel Kubal Aluminium AB i Sundsvall, som förbrukar 2,2 TWh årligen, innebär även en mindre höjning av elpriset betydande kostnadsökningar, då elen utgör drygt en tredjedel av företagets totala kostnader. Företaget är berett att göra betydande investeringar och skapa nya arbetstillfällen i Sundsvall, men tvekar på grund av de förväntade kostnadshöjningarna och bristen på tydliga besked från regeringen i frågan.
EU:s regelverk tillåter medlemsländerna att göra undantag för vissa branscher, för att på så sätt ge kompensation för högre elkostnader, i akt och mening att inte försämra dessa branschers internationella konkurrenskraft. Självklart bör även svensk basindustri kompenseras för höjda elkostnader för att kunna konkurrera på den internationella marknaden.
Avser näringsministern att använda de möjligheter EU:s regelverk ger till undantag och därmed kompensera den svenska elintensiva basindustrin för ökande elpriser och på så sätt ge svensk industri möjlighet att bibehålla sin internationella konkurrenskraft och slå vakt om jobb i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:279 besvarad av Näringsminister Annie Lööf
Svar på fråga
2012/13:279 Den svenska basindustrins konkurrenskraft
Näringsminister Annie Lööf
Ingemar Nilsson har frågat mig om jag avser att kompensera den svenska elintensiva basindustrin för ökade elpriser i enlighet med de möjligheter som EU:s regelverk ger och på så sätt ge svensk industri möjlighet att bibehålla sin internationella konkurrenskraft och slå vakt om jobb i Sverige.
Låt mig inledningsvis peka på att regeringen arbetar med en mängd frågor för att utveckla och stärka svensk industri. Ambitionen är att skapa bästa möjliga ramvillkor som kan attrahera investeringar. Den svenska näringspolitiken syftar bland annat till att främja en grön ekonomi där utmaningarna vänds till möjligheter för såväl ökad konkurrenskraft som en hållbar tillväxt.
Regeringen anser att EU:s system med handel med utsläppsrätter (EU ETS) är ett mycket viktigt styrmedel för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen inom EU utan att snedvrida konkurrensen mellan medlemsstaterna. Regeringen eftersträvar att EU ETS utvecklas på ett sätt som säkerställer och främjar dess roll i den europeiska klimatpolitiken.
Möjligheten till att lämna kompensation inom ramen för EU:s statsstödsregler motverkar i praktiken en EU-harmonisering och grundtanken med den inre marknaden då vissa länder väljer att kompensera och andra inte. Sådan utveckling medför därför en påtaglig risk för snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden.
Regeringen bedömer att i nuläget är risken liten för att kostnadsökningar, som är relaterade till EU ETS, resulterar i så kallade koldioxidläckage. Detta till följd av låga priser på utsläppsrätter. Det är även sannolikt att flertalet medlemsstater i EU, under rådande ekonomiska kris, kommer att ha svårt att finansiera kompensation.
Vid en samlad bedömning avser regeringen därför i nuläget inte att lämna kompensation för indirekta kostnadsökningar för el.
Regeringen kommer emellertid att följa utvecklingen noga och fortsatt ha en kontinuerlig dialog med de berörda industrisektorerna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.