den svenska åkerinäringens konkurrensläge
Skriftlig fråga 1999/2000:1159 av Lindström, Olle (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-06-22
- Besvarad
- 2000-07-20
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:1159
av Olle Lindström (m) till näringsminister Björn Rosengren om den svenska åkerinäringens konkurrenslägeFlera svenska åkare förlorar nu sina kontrakt till utländska åkare. Grunden är kostnadsläget som är 20 % högre än omvärldens. De svenska åkerierna i Norrbotten har högre lönebikostnader än de konkurrerande finska åkarna. Det är främst arbetsgivaravgifter och sociala avgifter som är skillnaden. Oberoende av varandra har analyser gjorda av Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA; och Växjö universitet kommit fram till detta.
Flera åkare har fått brev där det står: "Om Ni önskar fortsätta att köra för ASG i nuvarande omfattning, tvingas vi anpassa ersättningsnivåerna till finsk nivå". De ersättningar som erbjuds ligger 15@20 % under de nuvarande. Det är således ett reellt problem för de svenska åkarna. Möten och samtal sänker inte kostnaderna, endast sänkta kostnader ger lägre kostnader. Samma brev som ovan slutar med "Vi beklagar att vi måste anpassa oss till de villkor som gäller på den svensk/finska marknaden."
Problemet med ett högre kostnadsläge än omvärlden finns även i södra Sverige. Utflaggning blir delvis följden av de pålagor som de svenska åkerierna, men inte deras konkurrenter, har.
Vilka åtgärder ämnar näringsministern vidta för att svensk åkerinäring får likvärdiga konkurrensförhållanden gentemot omvärlden?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1159 besvarad av näringsminister Björn Rosengren
Svar på fråga 1999/2000:1159 om den svenska åkerinäringens konkurrensläge
Näringsminister Björn Rosengren
Olle Lindström har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att svensk åkerinäring får likvärdiga konkurrensförhållanden gentemot omvärlden.
Det är riktigt att fallstudier, senast gjorda inom ramen för det regeringsuppdrag som Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) redovisade i maj 1999, indikerar att svenska åkerier verksamma på den konkurrensutsatta transportmarknaden har ett betydligt högre kostnadsläge än åkerier i de viktigaste konkurrentländerna. Av den av SIKA redovisade undersökningen framgår också att Sverige har jämförelsevis höga arbetsgivaravgifter.
Den 31 maj i år besvarade jag en fråga ställd av Rolf Gunnarsson, som begärt besked om vilka åtgärder jag avser vidta för att förbättra villkoren för åkerinäringen i Sverige. Jag nämnde då det transport- och näringspolitiska handlingsprogram för svensk åkerinäring som regeringen antog den 17 februari i år. I programmet redovisas i fjorton punkter åtgärder som bidrar till att stärka den svenska åkerinäringens konkurrenskraft. Det gäller åtgärder på vitt skilda områden @ från effektivare myndighetskontroll av tung trafik till olika åtgärder på beskattningens område. Vidare har i enlighet med handlingsprogrammet tillsatts en analys- och arbetsgrupp, i vilken representanter för Regeringskansliet och åkerinäringen ingår. Gruppen, som redan inlett sitt arbete, har i uppgift att genomföra en fördjupad analys av frågor som rör åkerinäringens konkurrenskraft. Gruppen ska också, om behov bedöms föreligga, ta initiativ till och lämna förslag på lämpliga åtgärder utöver handlingsprogrammet, i syfte att påverka utvecklingen i en för svensk åkerinäring gynnsam riktning.
I det transport- och näringspolitiska handlingsprogrammet har inte föreslagits några särskilda sänkningar av arbetsgivaravgifterna för åkerinäringen. Skälet till detta är att regeringen anser att frågor om arbetsgivaravgifter och sociala kostnader inte kan hanteras i relation till endast en bransch. Regeringen har inte heller tagit ställning till de svenska arbetsgivaravgifterna och andra sociala kostnader ur ett internationellt konkurrensperspektiv. Om det ska göras krävs ett annat och betydligt bredare underlag än det som för närvarande föreligger. Det bör i sammanhanget noteras att alla former av branschspecifika åtgärder, vare sig i form av bidrag eller särskilda skattenedsättningar, omfattas av EU:s allmänna regler om statsstöd. Någon särskild EU-lagstiftning eller riktlinjer om undantag från dessa regler för stöd till åkeriverksamhet finns heller inte.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.