Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Den svarta sektorn
Skriftlig fråga 1996/97:766 av Mats Odell (kd)
Klar
- Inlämnad:
- 1997-08-13
- Besvarad:
- 1997-08-28
den 13 augusti
Fråga 1996/97:766 av Mats Odell (kd) till statsministern om den svarta
sektorn
Den svarta sektorn i Sverige motsvarar nu ca 10 % av statsbudgeten. I
en tid av historiskt höga skattehöjningar och kännbara nedskärningar i
välfärden, förlorar Sverige upp till 50 miljarder kronor i skatteintäkter
varje år på svartjobben.
Den svarta sektorns utbredning måste härledas ur övergripande miss-
lyckanden på olika politikområden. Finansministern tyckte, angående de
ökande svartjobben, i TV 2:s Rapportmorgon i början av sommaren att
”det är bra att människor är aktiva och försöker försörja sig”. De hederli-
ga medborgare som nu får dra ett allt tyngre skattelass har rätt att få reda
på om detta uttalande är representativt för regeringens hållning gentemot
de ökande svartjobben.
Vad tänker statsministern vidta för åtgärder för att bryta utvecklingen
mot en ökande svart ekonomi i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 1996/97:766 besvarad av Statsrådet Thomas Östros
den 28 augusti
Svar på fråga 1996/97:766
Statsrådet Thomas Östros
Mats Odell har frågat statsministern vilka åtgärder han tänker vidta
för att bryta utvecklingen mot en ökande svart ekonomi i Sverige. Frågan
har överlämnats till mig som ansvarigt statsråd för skattefrågor.
Jag anser i likhet med Mats Odell att det är angeläget att begränsa
omfattningen av den svarta sektorn. Förlusten av skatteintäkter är väl så
allvarlig, men än allvarligare är vad förekomsten av exempelvis svartjobb
betyder för samhällsmoralen.
Mats Odell ger med sin fråga intryck av att den svarta ekonomin ökar
i Sverige. Mätningar av den svarta sektorns storlek är besvärliga att göra.
Den senast tillgängliga studien redovisades av Kommittén för utvärdering
av skattereformen (KUSK) i betänkandet Skattereformen 1990-1991
(SOU 1995:104) och där noterades att den svarta sektorn mellan 1980
och 1992 inte ökat utan förefaller ha varit relativt konstant eller svagt
minskande. För perioden efter 1992 saknas studier.
KUSK ansåg att skattereformen rent tekniskt inte innebar några vä-
sentliga förändringar för möjligheterna att fuska, att sänkningen av for-
mella skattesatser gjorde det mindre lönsamt att fuska och att vid en
samlad bedömning skattereformen hade en viss sänkande effekt på skatte-
fusket; beräkningsunderlaget var dock för osäkert för att möjliggöra någ-
ra säkra slutsatser.
Det finns olika former av skattefusk. I den mest vanliga typen av stu-
dier, baserade på nationalräkenskaperna, fångar man upp oredovisade
inkomster i anslutning till den produktiva verksamheten. Däremot hamnar
sådant fusk som exempelvis beror på att skattskyldiga inte redovisar
skattepliktiga reavinster utanför, liksom effekterna i fall där inkomsterna
är korrekt redovisade men olika avdrag är felaktiga.
Såvitt gäller det senare slaget av skattefusk har regeringen vidtagit
eller planerar att vidta ett antal åtgärder. Som exempel kan nämnas att
kontrolluppgifter fr.o.m. årets taxering skall lämnas om reavinst och
reaförlust vid försäljning av andel i värdepappersfond och om den er-
sättning som överkommits vid försäljning av aktier och andra värdepap-
per. Efter förslag av Skatteflyktskommittén har revisionsreglerna nyligen
ändrats för att möjliggöra en effektivare skattekontroll.
Jag förmodar att Mats Odell med sin fråga efterlyser vilka materiella
förändringar i skattereglerna som regeringen planerar att vidta för att
minska skattefusket. I detta sammanhang vill jag erinra om att Tjänstebe-
skattningsutredningen lämnade sitt betänkande under våren och att betän-
kandet varit ute på remiss. Jag konstaterar att utredningen i utformningen
av sina förslag bl.a. beaktat önskemålet att reducera skattefusket. Huruvi-
da de föreslagna åtgärderna skall genomföras kan avgöras först efter en
helhetsbedömning av förslagen, bl.a. mot bakgrund av förslagens effekter
på sysselsättning och skatteadministration, och kravet på en ansvarsfull
finansiering.
Övrigt om skriftliga frågan
Intressenter
Frågeställare
Mats Odell (kd)Kristdemokraterna
Ställd till
statsministern
Besvarad av
Statsrådet Thomas Östros
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.