Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

den svarta handeln med hyreskontrakt

Skriftlig fråga 2001/02:277 av Odenberg, Mikael (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-23
Anmäld
2001-12-04
Besvarad
2001-12-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 november

Fråga 2001/02:277

 av Mikael Odenberg (m) till justitieminister Thomas Bodström om den svarta handeln med hyreskontrakt

Regeringen lämnade nyligen sin årliga Lägesrapport om den ekonomiska brottsligheten (skr. 2001/02:40) till riksdagen.

Med skrivelsen redovisar regeringen översiktligt dels hur den ekonomiska brottsligheten har utvecklats, dels vilka åtgärder som vidtagits inom ramen för regeringens strategi för samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. I årets skrivelse tillkännager regeringen dessutom att man avser att utarbeta en ny sådan strategi.

För två år sedan beräknade Stockholms Fastighetsägareförening att den årliga svarthandeln med hyreskontrakt berörde 3 000 lägenhetsbyten och omsatte flera hundra miljoner kronor bara i Stockholms innerstad. Bostadsbyggandet har ökat kraftigt i Stockholmsregionen sedan dess. Likafullt leder hyresregleringarna till att svarthandeln är utbredd på bostadsmarknaderna i Stockholmsregionen och i andra tillväxtområden i landet. Trots detta nämns inte den olagliga svarthandeln med hyreskontrakt med ett enda ord i regeringens skrivelse. Än mindre redovisas några åtgärder i det som kallas regeringens strategi.

I bästa fall beror detta på att regeringen ännu inte har upptäckt hur det står till i verkligheten. I sämsta fall så står regeringen precis så tomhänt som skrivelsen ger ett intryck av. Min fråga blir därför:

När avser ministern föreslå bostadspolitiska åtgärder i syfte att motverka den ekonomiska brottsligheten i form av svart handel med hyreskontrakt?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:277 besvarad av justitieminister Lars-Erik Lövdén

den 4 december

Svar på fråga 2001/02:277 om den svarta handeln med hyreskontrakt

Statsrådet Lars-Erik Lövdén

Mikael Odenberg har frågat justitieministern när han avser att föreslå bostadspolitiska åtgärder i syfte att motverka den ekonomiska brottsligheten i form av svart handel med hyreskontrakt. Frågan har överlämnats till mig eftersom jag ansvarar för hyreslagstiftningen.

Inledningsvis vill jag framhålla att jag givetvis är medveten om att det förekommer en olaglig handel med hyreskontrakt. Denna handel tycks vara begränsad till orter med bostadsbrist, såsom Stockholm.

Den nuvarande lagstiftningen innehåller bestämmelser som ska motverka handel med hyreskontrakt. Enligt hyreslagen är det straffbart att kräva ersättning av någon för att överlåta hyresrätten till en bostadslägenhet. Det är också, utom vid yrkesmässig förmedling, olagligt att ta emot, träffa avtal om eller begära ersättning av en hyressökande för förmedling av en bostadslägenhet för annat ändamål än fritidsändamål. Den som bryter mot bestämmelserna kan dömas till böter eller fängelse, vid grovt brott upp till två år. Den som har tagit emot otillåten ersättning är också skyldig att betala tillbaka den.

En förutsättning för att en olaglig lägenhetsaffär ska kunna bestraffas är att den kommer till polisens kännedom. Anmälningsfrekvensen förefaller dock tyvärr vara låg när det gäller den här typen av brottslighet. Detta medför att få döms för att t.ex. ha tagit emot ersättning i samband med en lägenhetsförmedling.

Det främsta sättet att komma till rätta med problemet är att öka tillgången på bostäder. För att stimulera byggandet av hyreshus har regeringen nyligen infört ett investeringsbidrag för nybyggnad av hyresrätter i orter med bostadsbrist. Intresset för bidraget har visat sig vara stort i flera kommuner. Det finns också prognoser som pekar på att bostadsbyggandet i landet totalt sett kommer att öka under de närmaste åren. Men en förutsättning för att det ska byggas fler bostäder i samtliga orter med bostadsbrist är att kommunerna tar sitt ansvar, t.ex. genom att låta sina bostadsföretag bygga nya bostäder och till rimliga priser överlåta mark till privata exploatörer.

Det finns även andra faktorer som är av betydelse för omfattningen av den olagliga handeln med hyreskontrakt. Som exempel kan nämnas förekomsten av seriösa bostadsförmedlingar som kan förmedla lediga hyreslägenheter. Sedan årsskiftet finns en särskild lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. I den lagen finns bestämmelser om att kommunen, om det behövs, är skyldig att anordna bostadsförmedling.

När det gäller bostadsförmedlares medverkan vid lägenhetsaffärer bör också nämnas Boendesociala beredningens förslag om oseriösa bostadsförmedlare. Boendesociala beredningen föreslog att bostadsförmedlare som förmedlar enbart hyresrätter ska ställas under tillsyn på ett liknande sätt som i dag gäller för fastighetsmäklare. Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Jag räknar med att ett ökat byggande av hyreshus och de övriga åtgärder som jag har nämnt kommer att minska omfattningen av svarthandel med hyreslägenheter.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.