Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

den studiesociala situationen

Skriftlig fråga 2004/05:1032 av Olovsson, Fredrik (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-02-21
Anmäld
2005-02-25
Besvarad
2005-03-02
Svar anmält
2005-03-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 februari

Fråga 2004/05:1032

 av Fredrik Olovsson (s) till statsrådet Lena Hallengren om den studiesociala situationen

Att satsa på utbildning och kunskap är att satsa på framtiden. Men i en sådan satsning krävs inte enbart många utbildningsplatser, kompetent personal och ändamålsenliga lokaler. Även den sociala situationen är viktig för den som ska tillgodogöra sig nya kunskaper. Det gäller inte minst för alla de "nya" studenter som finns på våra högskolor och universitet. Med den kraftiga utbyggnaden av högre utbildning har bilden av en student blivit mer mångfasetterad. Det som tidigare var en ung ensamstående och ofta hemmaboende person är allt oftare betydligt äldre människa med familj. Det ställer nya krav på det studiesociala systemet.

Ett exempel på en lika välkommen som viktig insats som tar hänsyn till denna nya situation är det barntillägg som införs nästa år för studenter med barn. Men det behövs ännu fler åtgärder för att förbättra situationen för studenterna. Den studiesociala utredningen, som lade fram sitt betänkande för ett år sedan, visade på stora behov av förbättringar i studenternas trygghetssystem. Utredaren lade också fram många konkreta och bra åtgärdsförslag som exempelvis rörde ett mer anpassat bostadsbidragssystemet för studenter och förkortad karenstiden för sjukdom.

Min fråga till statsrådet är om hon avser att vidta några ytterligare åtgärder för att förbättra den studiesociala situationen.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1032 besvarad av Lena Hallengren

den 2 mars

Svar på fråga 2004/05:1032 om den studiesociala situationen

Statsrådet Lena Hallengren

Fredrik Olovsson har frågat mig om jag avser att vidta några ytterligare åtgärder för att förbättra den studiesociala situationen.

Som Fredrik Olovsson påpekar har regeringen satsat mycket på utbildning under senare år. Samtidigt är det, precis som Olovsson framhåller, mycket viktigt att de studiesociala systemen också anpassas till en allt flexiblare studiesituation.

Regeringen tillsatte 2002 en studiesocial utredning som hade i uppdrag att göra en samlad analys av den ekonomiska och sociala situationen för studerande på olika utbildningsnivåer. Betänkandet, Studerande och trygghetssystemen (SOU 2003:130), presenterades för drygt ett år sedan. Utredningens kartläggning har gett oss en betydligt bättre bild av studerandes sociala situation och kan utgöra en god grund för det fortsatta arbetet.

I flera avseenden har åtgärder redan vidtagits för att förbättra situationen för studerande. Exempelvis har riksdagen under 2003 klargjort samspelet mellan studiemedelssystemet och bostadsbidraget genom att inte hela studiebidragsdelen ska räknas som underlag för bostadsbidrag. I 2004 års ekonomiska vårproposition aviserade regeringen en satsning på barn i ekonomiskt utsatta familjer. Utgifterna för denna har beräknats till 1 miljard kronor per år från och med år 2006. Bland annat ska bostadsbidraget och underhållstödet höjas. Som en del av denna satsning avser regeringen även inom kort att återkomma till riksdagen med förslag till en närmare utformning av ett tilläggsbidrag för studerande som har barn och som uppbär studiemedel. Avsikten är också att föreslå förbättrade möjligheter till studiestöd för äldre studerande. Tillsammans kommer dessa förändringar att komma studerande till del och förbättra deras studiesociala situation.

Beträffande möjligheterna att göra studietiden ännu mer flexibel fick Högskoleverket förra året i uppdrag att utreda förutsättningarna för att organisera ett så kallat utökat studieår. En rapport om detta har nyligen lämnats till regeringen och frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Studiestödssystemet innehåller trygghetsregler för studerande som blir sjuka. Den som blir helt sjukskriven kan behålla sina studiemedel trots att han eller hon inte studerar och får dessutom sitt studielån avskrivet från och med den 31:a sjukdagen. De veckor den studerande är sjukskriven räknas inte heller in i den längsta tid som studiemedel kan beviljas.

Det är i dag möjligt att läsa på deltid och uppbära studiemedel för deltidsstudier. Det är emellertid inte möjligt att erhålla sjukpenning under samma tid som en person uppbär studiemedel. Detta gäller även om studierna bedrivs i begränsad omfattning. Förutom den studiesociala utredningen har även utredningen om skyddstider för sjukpenninggrundande inkomst (SGI-utredningen) belyst denna problematik men det är svårt att finna ett rättssäkert och administrativt kontrollerbart system för detta. Regeringen anser dock att det är viktigt att finna former för att förbättra möjligheterna att kombinera partiell sjukskrivning med studier. Det återstår också att söka lösningar på vissa andra frågor om hur de olika trygghetssystemen ska samverka med varandra.

Sammantaget kan sägas att regeringen har vidtagit och kommer att vidta åtgärder för att förbättra den studiesociala situationen för studerande i olika livssituationer.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.