den ryska religionslagen
Skriftlig fråga 1997/98:289 av Näslund, Ingrid (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-12-22
- Anmäld
- 1998-01-07
- Besvarad
- 1998-01-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Den 18 och den 19 december möttes OSSE-ländernas utrikesministrar till toppmöte i Köpenhamn. Den viktigaste frågan var att på Rysslands förslag diskutera en säkerhetsstadga, som handlar om säkerheten i Europa inför 2000-talet. Från Sveriges sida har under förberedelserna påpekats vikten av att åtagandena när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna, enligt Parisstadgan och Helsingforsslutakten, inte försvagas. Även i partnerskaps- och samarbetsavtalet, som slutits mellan EU-länderna och Ryssland finns en människorättsklausul, artikel 2, som stadgar att EU-länderna och Ryssland skall respektera de demokratiska principerna och de grundläggande fri- och rättigheterna, till vilka religionsfriheten hör. I deklarationen från ESK:s (numera OSSE:s) toppmöte i Helsingfors 1992, förkastar toppmötet "religiös diskriminering" i varje form. Europarådets medlemmar har också mycket vittgående åtaganden när det gäller de mänskliga rättigheterna. När Ryssland togs in höjdes en del kritiska röster bl.a. på grund av dödsstraffet. Det ansågs dock lättare att påverka länder inifrån. I kraft av medlemskap i OSSE och Europarådet och som avtalspartner kan vi ställa krav på Ryssland när det gäller de mänskliga rättigheterna. President Jeltsin undertecknade den 26 september i år en ny rysk religionslag, som anses strida mot konstitutionen, vara diskriminerande och inte garantera alla medborgare frihet att utöva sin religion. Det är oroväckande om Ryssland får uppfattningen att vi inte med kraft reagerar mot att lagen nu träder i kraft och på vissa håll redan börjat tillämpas.
Vilka tillfällen har utrikesministern eller någon annan svensk minister utnyttjat för att kritiskt ta upp religionslagen med ryska regeringsföreträdare sedan lagen antogs?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:289 besvarad av , ()
- Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén
Ingrid Näslund har frågat mig om vilka tillfällen jag eller något annat statsråd utnyttjat för att kritisk ta upp den ryska religionslagen med ryska företrädare sedan lagen antogs.
Antagandet i september 1997 av den ryska lagen "Om samvetsfrihet och religiösa sammanslutningar" föregicks av att en tidigare version av lagen antogs av det ryska parlamentet i juli 1997. Detta lagförslag, vilket av många bedömdes som diskriminerande mot de "icke-traditionella" trossamfund som under senare år vunnit anslutning i det ryska samhället, utsattes för hård kritik av det internationella samfundet, däribland av EU, som vid flera tillfällen tog upp frågan med ryska företrädare. Den internationella kritiken gällde framför allt hur lagen stod i överensstämmelse med Rysslands förpliktelse enligt internationella konventioner om mänskliga rättigheter som reglerar bl.a. religionsfrihet, föreningsfrihet och icke-diskriminering. Sverige deltog aktivt i utformandet av EU:s linje. Sverige tog även upp frågan vid bilaterala överläggningar med Ryssland på politisk nivå. Det var därför glädjande att president Jeltsin i juli 1997 beslöt att inte godkänna lagen genom att vägra skriva under denna.
Det omarbetade förslag till lag "Om samvetsfrihet och religiösa sammanslutningar" som president Jeltsin presenterade den 5 september uppgavs grunda sig på en kompromiss som nåtts vid överläggningar med presidentens råd för kontakter med religiösa sammanslutningar.
Det nya lagförslaget antogs i september 1997 av Duman och Federationsrådet och undertecknades av presidenten den 26 september 1997. Det hade genomgått vissa förändringar i jämförelse med den version som presidenten avvisat i juli, samtidigt som ett flertal av de kärnbestämmelser som tidigare kritiserats, nämligen den åtskillnad som görs mellan olika typer av religiösa sammanslutningar, kvarstod som intakta.
Den svenska regeringens uppfattning är att det nu framför allt gäller att följa lagens tillämpning, i synnerhet som många formuleringar i lagen är vaga, och att fortsatta kontakter med Ryssland i frågan bör ta sin utgångspunkt i tillämpningen i konkreta fall. Mot bakgrund av den korta tid som förflutit sedan lagen antogs, och då det, såvitt bekant, ännu inte föreligger några konkreta exempel på lagens tillämpning, är det ännu för tidigt att bedöma hur lagen kommer att tillämpas.
Sverige följer noga, såväl bilateralt som inom ramen för EU-samarbetet, utvecklingen vad gäller tillämpningen av den nya lagen och kommer att agera om det visar sig att tillämpningen av den strider mot internationella normer inom området mänskliga rättigheter, i synnerhet dem som gäller religions-, föreningsfrihet och icke-diskriminering, vilka Ryssland åtagit sig att följa.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.