Den rättsliga behandlingen av hbt-personer som flytt till Sverige
Skriftlig fråga 2010/11:83 av Kakabaveh, Amineh (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-11-19
- Anmäld
- 2010-11-22
- Besvarad
- 2010-11-24
- Svar anmält
- 2010-11-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 november
Fråga
2010/11:83 Den rättsliga behandlingen av hbt-personer som flytt till Sverige
av Amineh Kakabaveh (V)
till statsrådet Tobias Billström (M)
Jag har i egenskap av socionom, kvinnorättsaktivist och riksdagsledamot besökt irakiska Kurdistan och träffat högt uppsatta politiker, besökt kvinnojourer och kvinnofängelser med mera. Den politiska ledningen i regionen erkänner att synen på kvinnor och sexualitet är densamma som under det feodala samhället. Men dagligen mördas flickor och hbt-personer som har en annan vilja och som söker ett annat liv än det som klanen, släkten och storfamiljen bestämmer. Nu har det kommit till min kännedom att två unga kvinnor, X och Y, från Kurdistan, Irak, ska utvisas trots att de som öppna hbt-personer riskerar tvångsgifte och till och med att bli dödade av sina familjer. S har vittnat om de fruktansvärda hot som är överhängande om hon utvisas till Kurdistan, Irak, eftersom hon har begått flera brott mot traditionen och religionen. Att hon har en annan sexuell läggning är oacceptabelt i den sociala kontext som hon tillhör. A:s bror har blivit mördad av manliga släktingar för att han har hjälpt sin syster att fly tvångsäktenskap. S definierar sig själv som transperson vilket styrks av läkarutlåtanden. Sedan 2003 har det enligt Amnesty skett upprepade attacker mot hbt-personer. Förövarna kommer ofta från olika milisgrupper men även från religiösa grupperingar. Möjligheterna att få skydd från staten är obefintliga. Polis och rättsväsen har inte fördömt de attacker som inträffat och de utreds sällan. Inte heller kvinnojourerna kan skydda hbt-personer.
Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att människor som flytt till Sverige för att undkomma kränkningar, våld och dödshot på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet ska kunna få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda och ges en fristad i vårt land?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:83 besvarad av Statsrådet Tobias Billström
Svar på fråga
2010/11:83 Den rättsliga behandlingen av hbt-personer som flytt till Sverige
Statsrådet Tobias Billström
Amineh Kakabaveh har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att människor som flytt till Sverige för att undkomma kränkningar, våld och dödshot på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet ska kunna få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda och ges en fristad i vårt land. Frågan har ställts mot bakgrund av enskilda ärenden.
Jag är, som Amineh Kakabaveh känner till, förhindrad att uttala mig i enskilda fall, men vill allmänt framhålla följande.
Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. Med flykting avses den som befinner sig utanför sitt hemland därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för förföljelse exempelvis på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till viss samhällsgrupp. Skyddsgrunderna i 1951 års flyktingkonvention (Genèvekonventionen) är i sin helhet införda i utlänningslagen. Därutöver ger utlänningslagen skydd i enlighet med andra internationella överenskommelser som Sverige åtagit sig att följa. Utlänningslagen ger även skydd i vissa situationer som inte omfattas av någon internationell överenskommelse.
Var och en som söker asyl i Sverige får sitt skyddsbehov prövat i enlighet med utlänningslagen. Bedömningarna görs alltid utifrån de individuella förutsättningarna i varje enskilt fall. Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas uppgift är att på de skäl som anförts och det underlag som presenterats avgöra om det finns grund för uppehållstillstånd.
Den nuvarande instans- och processordningen med möjlighet till överprövning i förvaltningsdomstol tillkom i stor parlamentarisk enighet. Enligt min uppfattning svarar den mot höga krav på rättssäkerhet. Denna uppfattning stöds också av den utvärdering som gjorts av Utvärderingsutredningen (SOU 2009:56).
Jag vill hänvisa till mitt svar den 22 oktober 2010 på fråga 2010/11:3 av Marianne Berg (V), Behandlingen av asylsökande hbt-personer, där jag redogjorde för hur regeringen lyfter fram hbt-frågor i sin styrning av Migrationsverket. Jag vill också hänvisa till mitt svar den 23 november 2010 på Amineh Kakabavehs interpellation 2010/11:38, Konsekvenser för kvinnor av tvåårsregeln i utlänningslagen, där jag beskrev hur regeringen i styrningen av Migrationsverket uppmärksammar frågor som rör kvinnor och kvinnors villkor.
Mot bakgrund av det anförda finner jag inte att det nu föreligger behov av några särskilda åtgärder. Jag har för avsikt att även fortsättningsvis följa frågan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

