Den rådande elsituationens påverkan på svenska företag
Skriftlig fråga 2018/19:840 av Hans Wallmark (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-07-05
- Överlämnad
- 2019-07-08
- Sista svarsdatum
- 2019-07-22
- Svarsdatum
- 2019-07-25
- Besvarad
- 2019-07-25
- Anmäld
- 2019-08-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Det för Nordvästskåne viktiga företaget Lindab – med huvudsäte i Grevie, Båstads kommun – uppger att elförsörjning och elpriser leder till att produktion flyttas från Sverige till andra länder som Estland, Ungern och Danmark. Företagets vd Ola Ringdahl efterlyser en större elproduktion i Skåne och pekar på att Öresundsverket stått stilla i många år, trots miljardinvesteringar i verket. Han menar att Öresundsverket straffats ut av skatter.
Även från andra håll i Skåne – men också från resten av Sverige – inkommer liknande varningar och oroande besked om inställda investeringar eller om att verksamhet riskerar att flyttas. Från regeringens sida verkar det vara av större betydelse att upprepa att det inte råder någon som helst elbrist än att ta dessa viktiga budskap från näringslivet på allvar.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Finns det någon ambition från statsrådets sida att inleda en dialog – med ambitionen att finna fungerande lösningar – med företag som Lindab, vilka med hänvisning till rådande elsituation kan komma att flytta verksamhet?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:840 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på fråga 2018/19:840 av Hans Wallmark (M)
Den rådande elsituationens påverkan på svenska företag
Hans Wallmark har frågat mig om jag har ambitionen att inleda en dialog med företag vilka med hänvisning till rådande elsituation kan komma att flytta sin verksamhet utomlands. Som exempel nämns företaget Lindab med huvudsäte i Grevie, Båstads kommun. Frågeställaren återger även allmänt varningar och oroande besked om inställda investeringar eller om att verksamhet riskerar att flyttas till följd av elförsörjning och elpriser.
Låt mig börja med att säga att jag håller med frågeställaren om att konkurrenskraftiga elpriser för industrin är en viktig fråga för Sverige, samtidigt som vi i enlighet med energiöverenskommelsen ska nå målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040.
Genomförandegruppen för energiöverenskommelsen, i vilken (M) är representerad, följer utvecklingen av det svenska energisystemet. I skrivelsen Första kontrollstationen för energiöverenskommelsen (skr. 2018/19:153) konstateras att Sverige har en elmarknad som fungerar väl. Bland annat är industrins elpriser konkurrenskraftiga och överföringskapaciteten till grannländerna hög i europeiska jämförelser.
Det är dock angeläget att följa utvecklingen noga de närmaste åren, särskilt när det gäller att upprätthålla en fortsatt hög leveranssäkerhet och utvecklingen av flexibilitet på marknaden. Regeringen avser därför fortsätta att främja och undanröja hinder för efterfrågeflexibilitet och ta tillvara digitaliseringens möjligheter.
Jag kan konstatera att det finns lokala utmaningar i elförsörjningen när t.ex. städer växer och elbehovet ökar som en följd av ökad elektrifiering.
En självklar del i den långsiktiga lösningen är förstärkningar av elnäten. Affärsverket svenska kraftnät gör och planerar därför för omfattande investeringar i stamnätet för att säkerställa att el kan överföras till de områden där elbehovet är som störst.
Vi har också nyligen tagit emot nätkoncessionsutredningens slutbetänkande, som innehåller förslag på att halvera tiden för byggande av viktiga elnät.
Vad gäller dialog är företag och andra aktörer alltid välkomna att höra av sig till mig med synpunkter och information. Jag är självfallet beredd att agera inom ramen för de verktyg som regeringen förfogar över.
Stockholm den 25 juli 2019
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.