Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

den offentliga personalpolitiken

Skriftlig fråga 2000/01:686 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-02-13
Anmäld
2001-02-20
Besvarad
2001-02-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 februari

Fråga 2000/01:686

 av Sten Tolgfors (m) till socialminister Lars Engqvist om den offentliga personalpolitiken

Unga lågutbildade kvinnor avvaktade med att föda barn under 1990-talet.

Barnafödandet har i socialdemokraternas Sverige blivit en klassfråga. Kvinnor med god förankring på arbetsmarknaden och stabila inkomster föder i större utsträckning än andra kvinnor barn.

Många kvinnor som arbetar inom den offentliga sektorn får inte, trots trogen tjänst, fast anställning. Eftersom den offentliga sektorn sällan är vidare framstående som arbetsgivare förblir många unga kvinnor vikarier, år efter år. Det innebär att de lever under otrygga arbetsförhållanden och med en alltför osäker arbetsinkomst för att våga skaffa barn.

Min fråga till socialministern är:

Vilka åtgärder ämnar socialministern vidta för att ge unga kvinnor en bättre ställning på arbetsmarknaden genom en stärkt personalpolitik i offentlig sektor?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:686 besvarad av statsrådet Britta Lejon

den 22 februari

Svar på fråga 2000/01:686 om den offentliga personalpolitiken

Statsrådet Britta Lejon

Sten Tolgfors har frågat socialminister Lars Engqvist vilka åtgärder socialministern ämnar vidta för att ge unga kvinnor en bättre ställning på arbetsmarknaden genom en stärkt personalpolitik i offentlig sektor.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Enligt Sten Tolgfors har unga lågutbildade kvinnor väntat med att föda barn under 1990-talet. Kvinnor med god förankring på arbetsmarknaden och stabila inkomster föder barn i större utsträckning än andra kvinnor.

Regeringen följer utvecklingen av barnafödandet i Sverige. Förändring i befolkningens storlek och demografiska sammansättning har stor betydelse för Sveriges framtid som ett demokratiskt samhälle. Socialdepartementet har tillsatt en arbetsgrupp som har i uppgift att samla befintliga kunskaper och fakta om vilka faktorer som påverkar barnafödandet.

Befolkningsutvecklingen i Sverige kommer under de närmaste decennierna att präglas av att antalet äldre kommer att öka kraftigt och att antalet personer i förvärvsaktiv ålder kommer att minska. Den demografiska utvecklingen kan därmed medföra en risk för brist på arbetskraft inom många sektorer och yrkesområden. Denna utveckling ökar kravet på enskilda arbetsgivare att kunna attrahera, utveckla och behålla arbetskraften. En god personalpolitik inom såväl offentlig sektor som andra delar av arbetsmarknaden är ett viktigt första steg i ett långsiktigt arbete för att möta denna utveckling. I en sådan politik ingår att skapa trygga arbetsförhållanden, en bra arbetsmiljö och en arbetsorganisation som värnar om alla anställdas arbetsvillkor och som ger förutsättningar för alla att kombinera arbete med att ha barn.

Regeringen har beslutat om ett förvaltningspolitiskt handlingsprogram för statsförvaltningen där personalpolitiken utgör en grund för de statliga myndigheternas utveckling. I programmet konstateras att arbetsgivarpolitiken är ett medel för att uppnå verksamhetens mål. En förutsättning för en långsiktig kompetensförsörjning inom staten är att myndigheterna vinnlägger sig om att vara stimulerande och kreativa arbetsplatser, med en god arbetsmiljö och en genomtänkt personal- och lönepolitik. Regeringen följer löpande myndigheternas arbete med den långsiktiga kompetensförsörjningen.

En väl fungerande arbetsmarknad med arbetsvillkor som är anpassade till människors livssituation är ett ansvar för såväl regering och riksdag som för parterna på arbetsmarknaden. Regering och riksdag kan underlätta en positiv utveckling genom att bidra till ett regelverk som tydligt anger vilka grundläggande värden som bör genomsyra arbetslivet. Jag tänker då på att vi har en väl fungerande arbetsmarknad som inte diskriminerar enskilda på grund av kön, ålder, sexuell läggning, utländsk härkomst eller handikapp.

En hörnsten i regeringens jämställdhetspolitik är att kvinnor och män har lika möjligheter till ekonomiskt oberoende och försörjning genom eget arbete. Trygga arbets- och anställningsvillkor är viktigt att värna om inom hela arbetsmarknaden. Genom ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) har användningen av vikariat som tidsbegränsad arbetsform begränsats. Den bestämmelse som infördes i 5 § LAS innebär följande. Om en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren som vikarie i sammanlagt mer än tre år under de senaste fem åren, övergår anställningen till en tillsvidareanställning.

Riksdagen fattade beslut om ändringen i LAS redan i december 1996 varför arbetsgivarna har haft tid på sig att förbereda förändringen. I kommunala sektorn har lagändringen, enligt en undersökning som Svenska Kommunförbundet genomfört, inneburit att minst 17 000 vikarier fått tillsvidareanställning före eller i anslutning till årsskiftet 1999/2000. Mer än hälften av de vikariat som övergått till tillsvidareanställning återfinns inom vård och omsorg. Totalt för hela arbetsmarknaden innebar förändringen att ca 50 000 vikariat övergick till tillsvidareanställning vid årsskiftet 1999/2000.

Ingen ska diskrimineras på arbetsmarknaden på grund av deltidsarbete. Vi har också en viktig politisk uppgift att påverka arbetsgivaren att erbjuda heltidsarbete för de som vill arbeta heltid. Vården har jämfört med andra branscher den högsta andelen deltidsarbetande. Insikten om bl.a. detta föranledde regeringen att tillsätta en arbetsgrupp som fick till uppgift att analysera och lämna förslag hur man bl.a. kan minska deltidsarbetslösheten. Förslagen finns i Vårdkommissionens rapport Ds 1999:44. Detta utmynnade i ett gemensamt åtagande mellan Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, staten och arbetsmarknadens parter att halvera deltidsarbetslösheten under år 2000. Slutsatsen av arbetet beskrivs i en rapport som Arbetsmarknadsstyrelsen nyligen lämnat till regeringen som säger att det krävs en bättre arbetstidsplanering och samordning i kommunerna för att kunna utnyttja tillgänglig personal bättre samt att kommunerna måste öka sitt intresse för deltidsproblematiken.

Vi måste bidra till en utveckling i hela arbetslivet som underlättar för kvinnor och män att förena barn och arbete. Samtidigt måste vi fortsätta arbetet för ökad jämställdhet. Då kommer fler att sätta barn till världen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.