Den nya säkerhetsrådgivaren

Skriftlig fråga 2024/25:737 av Rasmus Ling (MP)

till Statsminister Ulf Kristersson (M)

Efter flera turer, skandaler och inledd förundersökning mot den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm har meddelande kommit om att Landerholm sagt upp sig från sin tjänst. Tjänsten som nationell säkerhetsrådgivare är därmed vakant, och regeringen arbetar sannolikt med att utse en efterträdare.

Tillsättandet av tjänsten gjordes efter valet 2022 av den då nya regeringen. Vägvalet gjordes att tjänsten skulle vara opolitisk, och förordnandet löpte på sex år. Intentionen från statsministern var att den som tillsattes, Landerholm, skulle vara kvar på samma tjänst även efter ett maktskifte. Tjänsten utannonserades dock inte, utan Landerholm handplockades av statsministern. Att statsministern fattade beslutet kritiserades av KU, eftersom statsministern och Landerholm känner varandra sedan de gick i grundskolan.

Nu står regeringen och statsministern inför vägvalet att återigen tillsätta en nationell säkerhetsrådgivare som en opolitisk tjänst, med samma tanke om att denna ska sitta över nästa val. Det finns fördelar med en sådan lösning, men om så ska ske bör också oppositionen ha insyn i rekryteringsprocessen.

Om statsministern i stället väljer en lösning där den nationella säkerhetsrådgivaren är en politiskt tillsatt tjänst, en statssekreterare, kommer denna liksom övriga statssekreterare att avgå den dag statsministern avgår – en lösning som det naturligtvis också finns för- och nackdelar med.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsminister Ulf Kristersson:

Kommer tjänsten som nationell säkerhetsrådgivare framöver att vara en opolitiskt tillsatt tjänst, och kommer oppositionen i så fall att involveras i rekryteringsprocessen?