Den nya säkerhetslagen i Hongkong
Skriftlig fråga 2019/20:1714 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-07-01
- Överlämnad
- 2020-07-02
- Besvarad
- 2020-07-16
- Sista svarsdatum
- 2020-07-16
- Svarsdatum
- 2020-07-16
- Anmäld
- 2020-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Den nya säkerhetslagen i Hongkong som antagits av Kina har nu lett till att Hongkongbor börjat gripas. Polisen har själva twittrat ut nyheten om det första gripandet då en man som hade hållit upp flagga med texten Självständighet för Hongkong greps.
Det är uppenbart att lagen, som enligt Kina syftar till att motverka terrorism och separatism, är ett sätt att slå ned på fri- och rättigheter i Hongkong.
Protester mot den nya lagen har nu också lett till ytterligare gripanden. Efter en demonstration mot lagen greps 30 personer, och nu uppmanas Hongkongborna att inte testa lagen.
Straffen i den nya säkerhetslagen kan vara upp till livstids fängelse, enligt Reuters. Lagen gäller alla som befinner sig i Hongkong, även utlänningar. Den övertrumfar befintlig lagstiftning i den särskilda administrativa regionen. Dessutom tar Peking över den juridiska kontrollen av "komplexa" fall som hotar rikets säkerhet.
Utrikesministern har i tidigare svar på frågor poängterat att Sverige och övriga EU står bakom principen om ett land, två system för att bevara Hongkongs självstyrande ställning med ett fristående politiskt och juridiskt system i enlighet med Hongkongs grundlag och att det är av grundläggande betydelse att de mänskliga fri- och rättigheter som Hongkongborna tillerkänns enligt denna lag fullt ut respekteras.
Det är uppenbart att den nya säkerhetslagen bryter mot såväl Hongkongs autonomi som de mänskliga fri- och rättigheterna och nedmonterar principen om ett land, två system.
Utrikesministern borde därför kalla upp Kinas ambassadör i Sverige till UD för att förklara Sveriges kritiska hållning.
Av denna anledning vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Kommer ministern att vidta åtgärder för att till Kina tydligt signalera Sveriges hållning angående den nya säkerhetslagen?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1714 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Utrikesdepartementet
Utrikesministern
Till riksdagen
Svar på frågorna 2019/20:1712 Påtvingad säkerhetslag i Hongkong av Hans Wallmark (M), 2019/20:1714 Den nya säkerhetslagen i Hongkong, 2019/20:1713 Agerande i FN:s råd för mänskliga rättigheter och 2019/20:1716 Ny press på Kina av Björn Söder (SD) samt 2019/20:1751 av Markus Wiechel (SD)
Hans Wallmark har frågat mig hur jag avser att agera för att på tydligast möjliga sätt säkerställa att Pekings agerande möts med konsekvenser från omvärlden. Björn Söder har frågat huruvida jag kommer att vidta åtgärder för att till Kina tydligt signalera Sveriges hållning angående den nya säkerhetslagen, om jag anser att det var rätt och riktigt av FN:s råd för mänskliga rättigheter att bjuda in Hongkongs chefsminister Carrie Lam för att rättfärdiga den nya säkerhetslagen och vilka åtgärder jag avser att vidta om så inte är fallet samt om jag avser att åter lyfta sanktionsfrågan inom EU-kretsen. Markus Wiechel har frågat mig om jag avser vidta åtgärder för att stödja Hongkongs demokratiaktivister, exempelvis genom att lyfta frågan med min kinesiska motsvarighet eller ambassadör. Jag besvarar frågorna i ett samlat svar.
Den 30 juni fattades beslut i Peking genom Folkkongressens ständiga utskott att införa ny säkerhetslagstiftning i Hongkong. Lagen trädde i kraft samma dag. Regeringen beklagar och ser med stort allvar på Kinas beslut att införa nationell säkerhetslagstiftning i Hongkong. Beslutet går emot Kinas internationella åtaganden, vilket också EU framhållit i sitt uttalande den 29 maj. Dessa frågor bör behandlas av Hongkong, inom ramen för Hongkongs grundlag och dess artikel 23, som föreskriver att det är Hongkong som självt ska lagstifta på området.
Sverige och övriga EU står bakom principen om ”ett land, två system” för att bevara Hongkongs självstyrande ställning med ett fristående politiskt och juridiskt system i enlighet med Hongkongs grundlag. Det är av grundläggande betydelse att de mänskliga fri- och rättigheter som Hongkongborna tillerkänns enligt denna lag fullt ut respekteras. Sverige har vid flera tillfällen framfört vår syn till kinesiska myndigheter, också efter det att den nya säkerhetslagstiftningen trädde i kraft.
Beslutet om att införa ny säkerhetslagstiftning i Hongkong måste fortsatt uppmärksammas i relationen EU-Kina. Det var angeläget att EU tog upp frågan med den kinesiska ledningen vid det toppmöte som skedde mellan EU och Kina den 22 juni. Dagen efter beslutet om ny säkerhetslagstiftning i Hongkong, den 1 juli, uttryckte EU i ett nytt uttalande allvarlig oro över lagstiftningen och uppmanade Kina att undvika allt agerande som undergräver Hongkongs fristående rättssystem. I enlighet med ett beslut av en majoritet i EU-nämnden tog jag vid EU-utrikesministermötet den 29 maj upp frågan om sanktioner på mötet. Det fick inte stöd från någon annan medlemsstat. Regeringen verkar för ett fortsatt tydligt EU-gemensamt agerande.
Under utrikesministermötet den 13 juli lyfte jag tillsammans med flera andra länder behovet av EU-agerande med anledning av situationen i Hong-Kong.
Givet den mycket allvarliga kritik som riktas mot utvecklingen finns ett ökat momentum i EU-kretsen att i EU:s respons gå bortom uttalanden till mer konkreta åtgärder. Det är viktigt att vi agerar enigt. En diskussion kommer att föras om möjliga alternativ.
Regeringen har också en dialog med likasinnade utanför EU vad gäller den allvarliga händelseutvecklingen i Hongkong och verkar för nära kontakter mellan EU och andra. Vid möte i EU-utrikesministerkretsen den 15 juni genomfördes en diskussion med den amerikanske utrikesministern, där bland annat läget i Hongkong diskuterades. Den 17 juni uttalade sig G7-ländernas utrikesministrar och EU:s höge representant för utrikesfrågor gemensamt om situationen och uppmanade Kina att dra tillbaka beslutet om nationell säkerhetslagstiftning i Hongkong. Sverige och ett antal andra stater anslöt sig till det anförande som Storbritannien höll om Hongkong och Xinjiang i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 30 juni.
Vad gäller Hongkongs regeringschefs Carrie Lams deltagande i möte i FN:s råd för mänskliga rättigheter vill jag förtydliga att rådet inte bjöd in henne. Begäran från Kina och beviljandet av Carrie Lams deltagande av rådets byrå skedde i enlighet med rådets regelverk och procedurregler.
Stockholm den 16 juli 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.