den nordiska passfriheten och Schengenavtalet

Skriftlig fråga 2000/01:131 av Ryttar, Bengt-Ola (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-10-25
Besvarad
2000-11-02
Anmäld
2000-11-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 oktober

Fråga 2000/01:131

av Bengt-Ola Ryttar (s) till justitieminister Thomas Bodström om den nordiska passfriheten och Schengenavtalet

Under snart ett halvt århundrade har vi haft passfrihet i Norden. Detta har fungerat utmärkt och utan något som helst byråkratiskt krångel. Det har också gjorts gällande att EU-medlemskapet inte skulle hota den nordiska passfriheten.

I Svenska Dagbladet den 25 oktober framgår det att det är stor risk att vi, efter Schengenavtalets ikraftträdande om fem månader, tvingas använda pass vid resor inom norden. De praktiska svårigheterna i ett sådant läge kan knappast överdrivas och kommer att uppfattas mycket provokativt av medborgarna.

Jag vill mot denna bakgrund fråga justitieministern alternativ utrikesministern:

Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att säkerställa att den nordiska passfriheten ska gälla även i fortsättningen?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:131 besvarad av statsrådet Maj-Inger Klingvall

den 2 november

Svar på fråga 2000/01:131 om den nordiska passfriheten och Schengenavtalet

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Bengt-Ola Ryttar har frågat justitieministern om vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att säkerställa att den nordiska passfriheten ska gälla även i fortsättningen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Jag vill klargöra att det av Sveriges anslutningsavtal till Schengenavtalet framgår att anslutningsavtalet inte ska utgöra hinder för samarbetet inom ramen för den nordiska passunionen i den mån detta inte står i motsatsställning till eller hindrar tillämpningen av anslutningsavtalet. Till följd härav kommer vissa justeringar av den nordiska passkontrollöverenskommelsen att vidtas. Dessa justeringar påverkar inte den nordiska passfriheten.

Den nordiska passfriheten grundar sig på ett protokoll från 1954. Av protokollet framgår att, beträffande personer som uppehåller sig i ett annat nordiskt land än hemlandet och vilka kan antagas vara medborgare i ett annat nordiskt land, ska direkt mellan polismyndigheterna kunna utväxlas upplysningar som är erforderliga för att fastställa vederbörandes medborgarskap och identitet. Det kan alltså redan i dag finnas anledning för nordiska medborgare som reser mellan de nordiska länderna att kunna identifiera sig. Det rör sig dock inte om något passtvång.

I och med att de nordiska länderna blir operativa medlemmar i Schengen upphör dessutom, som tidigare har skett övriga medlemsländer emellan, gränskontrollen. Schengenavtalet ger medborgare i medlemsstaterna möjlighet att resa till de övriga medlemsländerna utan att någon personkontroll sker. Om denna rätt sätts i fråga måste dock resenären vara beredd visa att han eller hon har denna rätt dvs. visa sitt medborgarskap. Det är alltså ingen skillnad på att resa mellan de nordiska staterna och övriga Schengenländer.

Som svar på Bengt-Ola Ryttars fråga vill jag svara att den nordiska passfriheten ska gälla även i fortsättningen. Det finns därför inte skäl att vidta några åtgärder för att säkerställa detta faktum.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.