Den nordiska kulturbudgeten
Skriftlig fråga 2007/08:1425 av Holma, Siv (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-06-26
- Besvarad
- 2008-07-10
- Anmäld
- 2008-08-14
- Svar anmält
- 2008-08-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 juni
Fråga
2007/08:1425 Den nordiska kulturbudgeten
av Siv Holma (v)
till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)
Nordiska ministerrådet har beslutat om en omorganisation av Nordiska rådet. I samband med detta utlovades bland annat att det inte skulle bli några neddragningar av kulturbudgeten utan mer fria pengar för verksamhet och projekt av olika slag men mindre till administration och fasta utgifter.
Nu har de nordiska konstnärsorganisationerna fått kännedom om att nedskärningar aviserats i kulturanslagen i Nordiska ministerrådets budget för 2009. Ministerrådet vill ta 5 procent från den nordiska kulturbudgeten för att i stället lägga pengarna på globaliseringsarbetet.
I en skrivelse protesterar de nordiska konstnärsråden nu häftigt mot förslaget som uppfattas som ett allvarligt svek mot nordiska konstnärer. Det är vanskligt, skriver konstnärerna, att det skärs ned på ett område där det nyligen införts nya program som man ännu inte har några större erfarenheter av. Man borde åtminstone göra en utvärdering av det nya kultursamarbetet innan man rör kulturbudgeten.
Jag vill därför fråga kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth:
Vad gör ministern för att motverka nedskärningarna i den nordiska kulturbudgeten?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:1425 besvarad av Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth
den 10 juli
Svar på fråga
2007/08:1425 Den nordiska kulturbudgeten
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth
Siv Holma har frågat mig vad jag gör för att motverka nedskärningarna i den nordiska kulturbudgeten.
När de nordiska kulturministrarna 2005 fattade beslut om en ny struktur var avsikten att modernisera och stärka det nordiska kultursamarbetet. Reformen syftar till att göra samarbetet både mer flexibelt och mer fokuserat, att öppna för förändringar och för nya aktörer. Precis som Siv Holma påpekar handlar det bland annat om att minska andelen medel till administration och till fasta stödmottagare. I stället prioriteras fria projektmedel som alla nordiska konstnärer och andra aktörer i kulturlivet kan söka inom ramen för tematiska, tidsbegränsade program.
Den nya strukturen trädde i kraft i januari 2007. Nordiska ministerrådet har därefter beslutat om en stor satsning på ett nordiskt globaliseringssamarbete. Genom satsningen vill man utveckla samarbetet i Norden så att det kan möta dagens och morgondagens möjligheter och utmaningar. Jag och mina nordiska kulturministerkolleger är övertygade om att kultursektorn även framöver spelar en viktig roll för det nordiska samarbetet och därmed också i globaliseringssatsningen.
Ett för kulturområdet strategiskt viktigt projekt, som redan har fått del av globaliseringsmedlen, rör de kreativa näringarna.
Kulturministrarna arbetar dessutom aktivt med att ta fram egna konkreta globaliseringsinitiativ på kulturområdet, vilket har redovisats i en första rapport till statsministrarna i maj. Vi menar också att flera av de insatser som görs redan i dag inom ramen för kultursektorn stärker globaliseringsarbetet, till exempel de tre tematiska programmen för konst och kultur, mobilitet och residens för kulturskapare samt datorspel för barn och unga.
Ingen vill se nedskärningar på sitt eget område, samtidigt bör alla sektorer bidra till den gemensamma globaliseringssatsningen. Kulturministrarna har i sitt svar på budgetförslaget för 2009 särskilt prioriterat just projektstödet till kulturlivets aktörer. Detta för att programmen i största möjliga omfattning ska få löpa enligt plan till och med 2009 och utvärderas under nästa år.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.