Den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga
Skriftlig fråga 2011/12:626 av Olovsson, Fredrik (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2012-06-04
- Inlämnad
- 2012-06-04
- Besvarad
- 2012-06-13
- Svar anmält
- 2012-06-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 juni
Fråga
2011/12:626 Den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga
av Fredrik Olovsson (S)
till finansminister Anders Borg (M)
Enligt riksdagens utredningstjänst (RUT) har de unga i långvarigt utanförskap ökat snabbt under den borgerliga regeringen. Under åren 2006–2010 har gruppen ökat med 51 procent, från 59 600 till 90 200 personer. Även andelen av samtliga ungdomar i åldern 20–24 år som lever i långvarigt utanförskap har ökat kraftigt, från 11 till 15 procent.
Regeringen har i flera steg sänkt arbetsgivaravgiften för unga. Den totala årliga statsfinansiella effekten av denna åtgärd kan beräknas till omkring 16 miljarder kronor.
En rad tunga bedömare – Finanspolitiska rådet, IFAU, Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet – är dock samstämmiga i sin bedömning av reformens ineffektivitet. I en intervju med SvD den 25 mars i år sammanfattar professor Lars Calmfors, tidigare ordförande i Finanspolitiska rådet, forskningsläget på följande sätt:
”Möjligen kan det fördela om en del jobb mellan olika grupper men argumenten är väldigt starka för att det inte får någon effekt på den totala sysselsättningen.”
Varför väljer finansministern i ett läge med ökande utanförskap bland unga att hålla fast vid en åtgärd, det vill säga de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga, som saknar stöd i forskningen?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:626 besvarad av Finansminister Anders Borg
Svar på fråga
2011/12:626 Den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga
Finansminister Anders Borg
Fredrik Olovsson har frågat mig varför regeringen inte höjer arbetsgivaravgifterna för unga.
Ungdomsarbetslösheten är hög. Att bekämpa den är en av regeringens viktigaste uppgifter. Ungas svaga förankring på arbetsmarknaden beror på flera faktorer. De senaste årens lågkonjunktur är en viktig faktor till den höga ungdomsarbetslösheten, eftersom arbetslösheten bland unga är mer konjunkturkänslig än arbetslösheten bland äldre. Den höga ungdomsarbetslösheten är dock främst ett strukturellt problem. Många unga är dåligt rustade för att komma i fråga för en anställning; de saknar rätt utbildning, erfarenhet och nätverk för att ta sig in på arbetsmarknaden. Vidare medför en sammanpressad lönestruktur med relativt höga ingångslöner i kombination med höga skattekilar och avtalsvillkor att det är dyrt att anställa, vilket minskar efterfrågan på arbetskraft.
Sammantaget medför detta att det behövs flera olika typer av åtgärder för att få ned ungdomsarbetslösheten. Vår politik rymmer därför en bred ansats av åtgärder som stimulerar matchningen samt utbud och efterfrågan på arbetskraft, särskilt för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden.
En väl fungerande grund- och gymnasieskola är en av de viktigaste faktorerna när det gäller att förbättra situationen på arbetsmarknaden för unga. Flera reformer inom utbildningssystemet har genomförts i syfte att förbättra studieprestationerna och öka genomströmningen. Regeringen har dessutom introducerat jobbgarantin för ungdomar med syfte att unga ska få jobb eller söka sig till det reguljära utbildningssystemet.
Vidare är höga kostnader för att anställa särskilt problematiskt för unga, då arbetsgivarna har svårt att bedöma deras produktivitet. För att öka arbetskraftsefterfrågan har lönekostnaderna för unga sänkts med 12 procent genom de sänkta socialavgifterna. En kraftig höjning av anställningskostnaderna för unga kommer antingen att leda till lägre sysselsättning eller lägre ungdomslöner. Regeringen bedömer att en kraftig höjning av anställningskostnaden för unga skulle minska efterfrågan på ung arbetskraft i offentlig och privat sektor, med en högre ungdomsarbetslöshet och ett ökat utanförskap som följd.
Det finns även i fortsättningen ett fortsatt behov av att göra ytterligare åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.