Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

den nationella timplanen

Skriftlig fråga 2004/05:279 av Tolgfors, Sten (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-04
Anmäld
2004-11-08
Besvarad
2004-11-10
Svar anmält
2004-11-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 november

Fråga 2004/05:279

 av Sten Tolgfors (m) till statsrådet Ibrahim Baylan om den nationella timplanen

Ibrahim Baylan sa i Göteborgsposten den 25 oktober att han vill ha en "timplanlös" skola. Frågan är då när han avser att lägga fram förslag till riksdagen om detta.

Ökad professionell frihet för lärare och rektorer ger bättre måluppfyllelse i skolan. Det visar tydligt utvärderingarna från timplaneförsöket. När skolans professionella får ägna sig åt skolans kärnuppgift @ att sprida kunskap @ och slipper byråkrati och detaljstyrning får eleverna en bättre skola.

Elever i skolor som slipper statliga detaljregleringar får mer kunskap och hänger med bättre. De får bättre snittbetyg och andelen elever med fullständiga betyg ökar @ till skillnad från i andra skolor. Samtliga landets skolor måste ges ökad pedagogisk frihet och möjlighet att arbeta utan nationell timplan.

Större frihet för skolan och en avskaffad timplan för undervisningen gynnar inte minst invandrarelevers kunskapsutveckling.

I riksdagen har Socialdemokraterna avvisat våra borgerliga förslag om att avskaffa timplanen. Regeringen har hittills varit passiv i frågan och inte varit beredd att föreslå en förändring. I stället talas det som vanligt om "försöksverksamhet" och eventuella, framtida förslag.

När avser statsrådet att lägga fram förslag om ett avskaffande av den nationella timplanen?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:279 besvarad av Ibrahim Baylan

den 10 november

Svar på fråga 2004/05:279 om den nationella timplanen

Statsrådet Ibrahim Baylan

Sten Tolgfors har frågat mig när jag avser att lägga fram förslag om ett avskaffande av den nationella timplanen.

Jag har en positiv inställning till utvecklingen i de skolor som ingår i försöksverksamheten med utbildning utan timplan i grundskolan. Allt tyder på att en ökad frihet för de professionella att planera och organisera arbetet i skolan har gynnsamma effekter på både trivsel, inflytande och studieresultat samt att möjligheten att arbeta utan timplan kan bidra till en sådan utveckling. Det är till exempel glädjande att den positiva utvecklingen av studieresultaten som Timplanedelegationen har dokumenterat i sitt delbetänkande Utan timplan @ med målen i sikte (SOU 2004:35) är särskilt kraftig för pojkar och elever med utländsk bakgrund. Detta då dessa båda elevgrupper annars generellt har sämre resultat samt att elever i behov av särskilt stöd i högre grad har uppmärksammats och fått stöd.

Även om bilden av hur skolorna har utvecklats under försöket i huvudsak är positiv finns vissa frågetecken, bland annat vad gäller balansen mellan enskilt arbete och samlärande samt en överdriven fragmentisering av målen. Ett fullföljande av försöket ger möjlighet att ytterligare analysera dessa tendenser och överväga vilka åtgärder som eventuellt kan krävas för att komma till rätta med dem. Det är därför viktigt att försöket får slutföras innan ett definitivt beslut om timplanens framtid fattas. Detta ger möjlighet att noga överväga vilka ytterligare åtgärder som kan behöva vidtas om timplanen avvecklas, för att värna principen om att eleverna ska få en likvärdig utbildning oavsett var de bor eller i vilken skola de går. Exempelvis är ett fungerande kvalitetsarbete såväl på kommunal nivå och skolnivå som i den pedagogiska verksamheten en förutsättning för en ökad lokal frihet.

Sammantaget delar jag Timplanedelegationens uppfattning att ett ställningstagande om timplanens framtid bör vänta tills delegationen har lämnat sitt slutbetänkande vilket ska ske senast den 30 juni 2005. Regeringen kan därmed i sitt slutliga ställningstagande ta hänsyn till delegationens forsknings- och utvärderingsprojekt som kommer att slutredovisas under försökets sista år. Ett fullföljande av försöket ger dessutom tillgång till ytterligare ett års betygsstatistik samt möjlighet att göra jämförelser av resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 9.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.