Den kvinnofientliga lagstiftningen i Irak och dess följder
Skriftlig fråga 2006/07:1124 av Linde, Hans (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-05-07
- Anmäld
- 2007-05-08
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2007-05-24
- Svar anmält
- 2007-05-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 maj
Fråga
2006/07:1124 Den kvinnofientliga lagstiftningen i Irak och dess följder
av Hans Linde (v)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
USA förespeglade världen att ett krig skulle lösa det irakiska folkets problem så att det skulle bli av med Saddam Husseins diktatur. Men krig löser aldrig några problem. De skapar bara nya. Det visade sig snart att USA och dess allierade inte förmådde att på något sätt garantera det irakiska folkets säkerhet. Inte heller den regering som tillkommit under ockupationen har förmått att göra det. I stället har religiösa och traditionalistiska krafter fått fritt utlopp. Framför allt gäller detta kvinnoföraktet och kvinnoförtrycket. Detta har brett ut sig till den grad att det irakiska parlamentet stiftar kvinnofientliga lagar. Kvinnor får inte längre resa fritt i landet utan sina mäns tillåtelse. Kvinnor ställs under manligt förmyndarskap.
Kvinnoföraktet tar sig också uttryck i lynchning av kvinnor. I en by nära staden Mosul stenades en 17-årig jezidisk flicka, Doha Ghalil, till döds för att hon förälskat sig i en muslimsk pojke. Men modern hämtade hem henne, försökte gömma och skydda henne. Doha upptäcktes och släpades ut och stenades av en lynchmobb, medan soldater ur säkerhetsstyrkorna stod overksamma och såg på. Efter mordet berättade modern i en moské hur dottern mördats, vilket ledde till att islamistiska fanatiker hämnades genom att i sin tur mörda 25 jezidiska arbetare. Detta är en enskild händelse bland många som i dag inträffar i spåren av det krig som påstods ha till syfte att införa demokrati i Irak.
Jag vill fråga utrikesminister Carl Bildt:
Avser utrikesministern att med företrädare för Republiken Irak ta upp frågan om den kvinnofientliga lagstiftningen och de allvarliga brott mot mänskliga rättigheter som följer i dess spår?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:1124 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på frågorna
2006/07:1124 Den kvinnofientliga lagstiftningen i Irak och dess följder
2006/07:1194 Hedersvåld
Utrikesminister Carl Bildt
Hans Linde har frågat mig huruvida jag avser att med företrädare för Irak ta upp frågan om den kvinnofientliga lagstiftningen och de allvarliga brott mot mänskliga rättigheter som följer i dess spår. Ulrika Karlsson i Uppsala har frågat mig om jag avser att ta upp det hedersrelaterade mordet på Duaa Kalil Aswad med representanter för den irakiska regeringen för att förhindra att något liknande inträffar igen. Jag väljer att besvara båda frågorna samtidigt.
Låt mig först konstatera att jag delar Hans Lindes och Ulrika Karlssons oro över situationen i Irak. Detta gäller inte minst det faktum att den nya irakiska konstitutionen innehåller skrivningar i riktning mot en försämrad juridisk ställning för kvinnor i Irak. En ny lag har också tillkommit som ger möjlighet till strafflindring vid hedersrelaterade brott. Den typen av straffrihet är oförsvarlig och strider mot de mänskliga rättigheterna. Mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld, måste inte bara förbjudas utan även aktivt förebyggas. Kvinnors jämställda deltagande i det irakiska samhällsbyggandet är centralt även för denna aspekt, och i detta sammanhang bör säkerhetsrådsresolution 1325 lyftas fram. FN har uppmärksammat den hedersrelaterade brottsligheten i sina regelbundna MR-rapporter för Irak och det välkomnar jag.
Inom ramen för en politisk dialog påpekar Europeiska unionen och Sverige ständigt den irakiska regeringens skyldighet att respektera och upprätthålla de mänskliga rättigheterna. Senast vid utrikesminister Hoshair Zebaris besök i mars underströk jag detta ansvar.
Sveriges samarbete med Irak och stöd till återuppbyggnaden syftar till att främja mänskliga rättigheter med särskilt fokus på kvinnor och barn. Som ett led i detta finansierar Sverige ett program via FN (Unifem) som ska leda till att kvinnors rättigheter ges en mer framträdande roll såväl i det ordinarie lagstiftningsarbetet som i konstitutionen, där en översyn nu pågår. Ett annat mål är att öka möjligheten för det civila samhället att kontrollera hur lagar och internationella konventioner om kvinnors rättigheter efterföljs i praktiken.
Regeringen kommer genom Europeiska unionen och Förenta Nationerna, liksom i våra bilaterala kontakter med den irakiska regeringen, att fortsätta inskärpa vikten av att de mänskliga rättigheterna till fullo respekteras både i lagstiftning och i praktiken.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.